SOI med i unikt matprojekt

Miljöstyrningsrådet har, inom ramen för Sverige – det nya matlandet, bjudit in till ett annorlunda projekt som syftar till en framtida bättre livsmedelsupphandling.

Syftet med projektet är att utifrån en systemsyn kartlägga upphandlingsprocessen för livsmedel genom att låta berörda parter komma till tals och dela erfarenheter samt ge inspel utifrån sin egen upplevda verklighet. Projektet kommer att bygga på en gruppmodellering för att utveckla en gemensam bild av upphandlingsprocessen ur flera synvinklar, ekonomiskt och miljömässigt.

Målet är att tillsammans med de olika aktörerna få en bättre bild av upphandlingsprocessen och de möjligheter och hinder som finns att lägga miljöaspekter på livsmedelsupphandling. Som en avslutning på projektet avser man att publicera en kortare rapport av projektets resultat.

SOI representeras i projektet av Hans-Inge Johansson, till vardags upphandlare av bland annat livsmedel i Varbergs kommun, som ju arbetat aktivt med förändringar i sättet att upphandla livsmedel. Han har nyss varit med på det första heldagsmötet i Stockholm och berättar att det kommer att bli ytterligare fyra sådana möten. I förutsättningarna för deltagande ingår bland annat att man skall kunna delta i samtliga möten, att man skall ha god känndom om de aktuella processerna, i detta fall alltså livsmedelsupphandling, utifrån det perspektiv som gäller för den organisation som man representerar, att man förväntar sig ett aktivt deltagande och att ingen rapportering utåt sker under arbetets gång.

Vad gäller deltagarna så hoppas man att dessa skall bidra med följande;
• Kunskap om sin organisations arbete med offentlig livsmedelsupphandling.
• Kännedom om sin organisations strategiska och taktiska arbete på området.
• Vilka hinder och möjligheter finns på din nivå och inom den del du representerar i upphandlingen?
• Hur kan upphandlingen fungera bättre för dig?
• Vad anser du om de övriga förutsättningarna för offentlig upphandling?
• Vad kan du och din organisation göra för att förbättra situationen så att upphandlande organisationer kan ställa krav i enlighet med sin ambition och leverantörer kan sälja den del av sortimentet som uppfyller kraven?
• Intresse för livsmedel och upphandling samt med god analytisk förmåga.

Arbetsmodellen kallas gruppmodulering eller konceptuell modellering och är ett sätt att tydliggöra komplexa samhällsfrågor. Arbetet leds av erfarna så kallade facilitatorer som stödjer deltagarna att identifiera förutsättningar, ramar och motverka låsningar när processbilden växer fram. Dessa är Peter Schlyter, FD, Stockholms universitet, Ingrid Stjernquist, FD, Stockholms universitet, Harald Sverdrup, prof., Stockholms universitet.

I inbjudan beskrivs att arbetet går ut på att kartlägga aktörer och intressegruppers erfarenheter inom området den offentliga maten och dess upphandling. Genom att identifiera eventuella brister, missförstånd eller andra problem som uppkommit mellan parter kan den praktiska processen utvärderas och förbättras. Vidare är avsikten att ta reda på huruvida aktörers särintressen och interaktioner dem emellan (exempelvis upphandlande myndighet och anbudsgivare) bidrar till att på bästa sätt uppfylla uppsatta miljö- och övriga mål inom livsmedelsområdet. Om ett mål är t.ex. att upphandla livsmedel till en kommun med så högt ställda miljö- och djurskyddskrav som möjligt, och processen haltar, är denna arbetsgång tänkt som ett verktyg för att utreda vari hindren ligger, och hur man kan finna- och uppnå lösningar.

Den konceptuella modelleringen är således en slags workshop, med ett tydligt uppsatt mål, som löper över tre modelleringsmöten fördelade på fem dagar. Därefter är förhoppningen att deltagarna tillsammans har sammanställt ett resultat som direkt återspeglar verkligheten, vars slutsatser kring hinder och lösningar är till nytta för framtida livsmedelsprocesser, såsom t.ex. upphandlingsprocesser och den praktiska tillämpningen av existerande regelverk.

Med berörda aktörers deltagande i modelleringen kan analysen utmynna i det mest konkreta, realistiska och bäst underbyggda resultatet, som i sin tur kan förenkla framtida samverkanstrukturer.

Identifierade orsak- och verkansamband är därtill tänkta att appliceras på prognosverksamhet och analyser kring framtida scenarier. Även detta kan potentiellt underlätta samsynen mellan aktörer och gynna respektive aktiviteter och uppdrag.

Någon gång i december skall resultaten av arbetet publiceras. Vi önskar Hans-Inge lycka till i detta annorlunda uppdrag!