Cirkulär ekonomi behöver upphandlarnas hjälp!

På årskonferensen 2015 fick vi lyssna till ett mycket uppmärksammat föredrag av forskaren Mats Williander om cirkulär ekonomi, något som de flesta av oss då inte kände till över huvud taget. Cirkulär ekonomi är affärsmodellen som gör det möjligt för företagen att radikalt minska resursanvändningen och samtidigt tjäna lika mycket eller mer pengar som tidigare.

Presentation och kort enkät
För ett år sedan fick RISE i Göteborg medel för att ta fram medel för att ta fram ett sätt att validera cirkularitetsmått utan expertkunskaper. Matts Williander skriver i ett mail till SOI’s redaktör ”... Det är faktiskt riktigt spännande, nästan upphetsande vad offentlig upphandling skulle kunna åstadkomma genom att ha med måttet bland sina utvärderingskriterier. Och som sagt …. ingen expertkunskap behövs.” I den referensgrupp som finns kring projektet medverkar därför bland annat Upphandlingsmyndigheten och SOI’s redaktör Gunnar Lyckhage är observatör för SOI’s räkning. Här nedan presenteras forskningsprojektet kort av Mats Willianders medhjälpare, teknologie doktor Marcus Linder. Presentationen avslutas med ett antal enkätfrågor till de offentliga upphandlarna, och för forskarna är det naturligtvis väldigt viktigt att få så många svar som möjligt.

Att mäta den cirkulära ekonomin

RISE Viktoria och IVL Svenska Miljöinstitutet arbetar just nu med 20 företag i olika branscher med att testa ett mätetal för den så kallade Cirkulära ekonomin. Mätetalet mäter hur mycket av en produkt som har cirkulerat i olika sorters samhälleliga kretslopp innan den når kunden.

Cirkulär ekonomi är idén om att dagens mestadels linjära flöde från naturen till fabrik till kund till förbränning (eller deponi) är ohållbart. Istället borde produkter och produktdelar ”cirkulera” mellan kunder och producenter så länge det är möjligt. Rörelsen bygger på gamla idéer från framförallt 60-talet och framåt, exempelvis det så kallade kretsloppssamhället. Den kanske största nyheten med aktuell inriktning är ett tydligt fokus på ekonomisk nytta – det finns ofta stora ekonomiska värden att spara på att ta till vara på gamla produkter. Och att samhället sannolikt är mer moget än någonsin att ta tillvara på den nyttan tack vare urbanisering (enklare logistik), informationssystem (enklare att hålla koll på produkterna), ökat miljöintresse (policystöd och att miljövinsterna kan medföra betalningsvilja) och en trend mot tjänstefiering (ökad producentkontroll över produkterna).

En utmaning med alla nya trender är att koncepten ofta är luddigt definierade och det förekommer tvekan kring vad begrepp egentligen betyder. Vad är egentligen en cirkulär produkt eller cirkulär affärsmodell? Är en tjänstebaserad affärsmodell verkligen alltid mer cirkulär än vanlig produktförsäljning? Är cirkulär ekonomi egentligen samma sak som hållbarhet? Det medför förutom förvirring och brist på fokus i arbetet en hel del rent praktiska problem. Exempelvis en risk för svagt definierade upphandlingar av så kallade cirkulära produkter. Det senare utgör ett extra stort problem för den cirkulära ekonomins tillväxt i ett land som Sverige där offentlig upphandling ofta kan stå för halva den inhemska marknaden. Ska cirkulära affärsmodeller kunna växa till sig här kommer de förr eller senare behöva kunna betjäna den offentliga sektorn.

Ett mätetal för produktcirkularitet löser många av de problemen. RISE Viktoria publicerade i våras en artikel i den vetenskapliga tidskriften Journal of Industrial Ecology där de presenterade hur ett sådant mätetal på produkt- och sortimentnivå skulle kunna se ut. Det utgörs av en enkel procentsats (0%-100%) som representerar hur mycket av produkten som har varit på marknaden i en form eller annan tidigare. Mätetalet har alltså genomgått så kallad peer-review och är utformat för att vara robust mot så kallad greenwash och matcha vetenskapliga definitioner av den cirkulära ekonomin. Finansierat av det statliga strategiska innovationsprogrammet Re:Source startades samtidigt ett projekt med 20 företag från olika branscher att utvärdera mätetalet. Även Upphandlingsmyndigheten, SOI och SCB och ett par utländska organisationer följer projektet. Initiala tester där vart och ett av företagen räknar fram produktcirkularitet för en produkt och jämför detta med andra miljöindikatorer kommer vara färdiga 30 juni 2018.

Ett viktigt mål med mätetalet är att det ska fungera som en möjliggörare för inköpare att ställa tydligt mätbara krav kring grad av produktcirkularitet vid upphandlingar. Som offentlig inköpare kan du därför bidra till forskningen genom att svara på några frågor. För att komma till enkäten, klicka här.