Att tillämpa affärssekretess

Att en debatt uppstått kring affärssekretess har framför allt sin grund i SCB´s vägran att lämna ut statistikuppgifter kring  skolors elevunderlag och betyg, vilket upprörde många. Men det finns ju även mer principiella frågor att få svar på.

Olle Lundin känns igen från rikspressen som en orädd och vältalig kritiker av missförhållanden i offentlig sektor, inte minst inom offentlig upphandling. Han deltog också på SOI´s årskonferens för några år sedan. Att hålla ett entusiasmerande föredrag om den svenska kommunallagen är det nog inte så många som klarar, men det gjorde Olle Lundin. Han är professor i förvaltningsrätt vid Juridiska institutionen i Uppsala och oberoende expert inom ramen för Europarådets övervakning av den kommunala självstyrelsen. Han är kursansvarig på Juristprogrammet, tillika kursansvarig för en fördjupningskurs i offentlig upphandling.

I en intervju i Dagens Arena (14/10 2020) gav han nyligen sin syn på hur kammarrätter tillämpar reglerna om offentlighet och affärshemligheter på ett allt striktare sätt. I intervjun utgår man från en kammarrättsdom i Sundsvall. ” I slutet av augusti meddelade Kammarrätten i Sundsvall beslut om att Internationella engelska skolan (IES) affärsavtal med kommunägda bolaget Skellefteå industrihus AB inte skulle lämnas ut. En privatperson ville veta vilken hyra IES skulle betala till Skellefteå industrihus, och om den kunde anses rimlig i förhållande till de kostnader kommunen haft för att renovera lokalerna inför IES start, men fick alltså nej i domstol, efter att det kommunägda bolaget först nekat att lämna ut uppgifterna själva.
Domstolen anser att uppgifter om hyresnivåer, hyrestillägg och anpassningskostnader (som här kan antas vara bolagets kostnader för att renovera skollokalerna) kan skada Skellefteå industrihus AB, om de blir kända för konkurrenter.”

Enligt domstolen är det alltså inte skolans utan det kommunalägda fastighetsbolagets affärshemligheter som skall skyddas.

I sammanhanget menar Olle Lundin att det har skett en förskjutning i synen på offentlighet och sekretess. Detta innebär dock inte att domen är felaktig. Det är snarare så att när dagens regelverk kom till fanns nästan inga privata entreprenörer inom välfärden utan de företag man ville skydda var de som exempelvis sålde produkter till offentlig verksamhet. Då ville man skydda kontrakt om affärer. – Det känns som en lite annorlunda situation än den vi har idag. Jag skulle ju vilja påstå att skolor och vårdverksamheter är en del av det allmänna, säger Olle Lundin och tillägger att kruxet när vi skapar en marknad på områden som tidigare varit offentligt är att det minskar journalisters möjlighet att granska betydligt. Det är aldrig någon som pratar om sådant när man gör privatiseringsreformer, utan då handlar det om att allt ska bli så bra och effektivt – men vi förlorar ju insyn.

Olle efterlyser, utifrån den debatt som varit i bland annat skolfrågan, en praxisskapande dom i Högsta Förvaltningsdomstolen kring affärssekretess. Det går inte att förutsäga åt vilket håll den skulle gå, men vi skulle åtminstone få veta vad som gäller.

Han menar också att myndigheter kan ha ett egenintresse av att oegentligheter som man gjort sig skyldig till inte blir offentliga, men det finns ingen sådan tydlig förklaring när det gäller domstolarnas ändrade hållning.

Hela intervjun i Dagens Arena kan läsas här.

                                                     – – –

På Upphandlingsmyndighetens hemsida finns ett flertal intressanta artiklar med anknytning till ämnet sekretess. Du hittar dem enklast genom att söka på ordet sekretess.