Institutet Mot Mutor uppdaterar koden mot korruption

Vi fick ett samtal med Natali Engstam Phalén som är generalsekreterare på Institutet Mot Mutor, IMM. Dels ville vi veta varför man har uppdaterat koden och dels vill vi förstås veta varför IMM ser den som viktig för de offentliga upphandlarna.

Natali berättar att uppdateringar av koden är en naturlig åtgärd, både mot bakgrund av samhällsutvecklingen men också utifrån hur domstolarna tolkar den aktuella lagstiftningen. De senaste ändringarna gjordes 2014 så det var också tidsmässigt dags för en översyn. Strukturellt har det gjorts ganska stora förändringar. Koden innehåller nu tre huvudavsnitt, ett om förebyggande åtgärder mot korruption, ett om förmåner och ett om mellanhänder. Och den nya koden gäller från 14 augusti 2020.

I förhållande till den tidigare koden har avsnitten om förebyggande åtgärder och mellanhänder utvecklats avsevärt. Den uppdaterade koden ger generellt större möjligheter till att göra bedömningar i enskilda fall samt att ta hänsyn till internationella förhållanden än den tidigare versionen av koden.

Förebyggande åtgärder
När det gäller förebyggande arbete mot korruption, så är avsnittet i allt väsentligt nytt. Koden ställer numera krav på företag att ha ett strukturerat antikorruptionsarbete. De åtgärder som krävs ska vara anpassade till företagets storlek och ägarförhållanden, den verksamhet som bedrivs och de korruptionsrisker som företaget möter. Följande komponenter ska inkluderas i antikorruptionsarbetet: ställningstagande från ledningen, analys av risken för korruption, interna regler mot korruption, kommunikation och utbildning, system för kontroll av mellanhänder och andra tredjeparter, rapporteringssystem (visselblåsning) samt verktyg för kontroll och uppföljning.

Förmåner
Man har både gjort förändringar för att underlätta läsningen och kompletterat med en del praktiska exempel. Man har också kodifierat tidigare beslut kring innebörden av ”obetydligt värde”. Det tidigare förbudet att ge förmåner till alla som arbetar med myndighetsutövning eller beslutar om offentlig upphandling har tagits bort och ersatts med ett situationsbaserat förbud att ge förmåner till mottagare vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling.

Den uppdaterade koden ställer oavsett mottagare upp tre kriterier för att det ska vara tillåtet att ge eller ta emot en förmån: öppenhet, förmånen ska inte vara beteendepåverkande och den ska vara måttfull. Måttfullhetsprövningen skiljer sig åt beroende om mottagaren är inom offentlig/offentligt finansierad verksamhet eller privat sektor.

Mellanhänder
Den uppdaterade koden ger en väsentligt utökad vägledning för hantering av mellanhänder och ställer dessutom upp krav på att företag ska ha system för att utvärdera mellanhänder.
Systemet ska säkerställa att företaget riskbedömer, kontrollerar och utvärderar mellanhänder. Det införs också krav på att ha en eskaleringsrutin inom företaget för hur mellanhänder kontrolleras och utvärderas. En rad praktiska exempel har lagts in i avsnittet. Avsnittet kan också vara till hjälp för kontroll av leverantörer ur korruptionshänseende vid upphandlingar.

Namnbytet
Den tidigare versionen av koden hette ”Kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet”. Att man nu bytt namn till ”Kod mot korruption i näringslivet” beror framför allt på att man nu har uppdaterat med mer omfattande regler om krav på förebyggande åtgärder mot korruption och hantering av mellanhänder. Eftersom koden nu i bredare bemärkelse ger vägledning i arbetet mot korruption har namnet också ändrats. Smeknamnet ”Näringslivskoden” kommer troligen att leva vidare i det vardagliga arbetet.

Därför behövs den offentliga upphandlingen
Natali berättar att hon är jurist och redan under studietiden intresserade sig för upphandlingsfrågor, eftersom det är en så viktig del i samhället. Den praktiska skolningen fick hon på Setterwalls advokatbyrå, där upphandlingsfrågor tillsammans med antikorruption var en stor del av hennes fokus. Detta innebär bland annat att hon är högst medveten om att upphandlare normalt sett inte är särskilt utsatta för mutförsök eller påverkansförsök. Däremot kan detta gälla för exempelvis beställarorganisationerna. Men ändå ser hon upphandlarna som väldigt viktiga i antikorruptionsarbetet, av ett annat skäl.

Detta bygger hon på att ju professionellare och mer strategiskt en upphandlande organisation arbetar, desto lättare är det att ha koll på sin omgivning, att kunna se kritiskt på de förslag som kommer fram från beställare, att arbeta aktivt med uppdaterade kravställningar, att arbeta lika aktivt med konsekvent uppföljning, avtalsförvaltning, kontakter med förlorande leverantörer och i vissa fall även med stegvist ökande krav under pågående avtal , gärna då kopplat till incitamentsavtal.

Sammantaget innebär detta att starka och professionella upphandlingsorganisationer är ett jätteviktigt verktyg i antikorruptionsarbetet. Enligt en undersökning från Europeiska kommissionen tror nästan en tredjedel av svenska företagare att upphandlingar i allmänhet är riggade och i praktiken reserverade för vissa leverantörer. Ett professionellt upphandlingsarbete är det viktigaste verktyget för att förändra detta.

Läs hela Näringslivskoden och Frågor och svar
Både hela koden (eller delar av den) samt dokumentet med Frågor och svar går att ladda ner från IMM’s hemsida, klicka här. Man kan också få koden i tryckt format, fortfarande kostnadsfritt, genom att maila en beställning till info@institutetmotmutor.se