Tomelilla vill definiera hållbarhet

Som första svenska kommun ska Tomelilla testa förutsättningarna för att använda munkmodellen som verktyg för att lyfta hållbarhetsaspekterna i den ekonomiska uppföljningen. Det gör Tomelilla kommun tillsammans med RISE, Research Institutes of Sweden.

Munkmodellen (doughnut-modellen) har utvecklats för att kunna följa upp ekonomi i tydligare relation till hur människors behov tillgodoses utan att jordens ekologiska gränser överskrids. Namnet har den fått eftersom den bildsätts med en munkliknade cirkel. Till grund för modellens parametrar ligger Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen.

- Munkmodellen är ett nytt sätt att visualisera ekonomi. Med modellen ser man tydligt om det finns en balans mellan de planetära gränserna och de sociala fundamenten. Det visar om vi lever utan att göra av med mer resurser än vad planeten klarar av samtidigt som våra sociala rättigheter uppnås. På så sätt kan man se om ekonomin är välmående. Nu genomför vi ett pilotprojekt med Tomelilla kommun där vi utvärderar deras livskvalitetprogram med hjälp av munkmodellen, säger Haben Tekie, projektledare på RISE.  
 
- Som kommun vill vi ligga i framkant vad gäller utvecklings- och innovationsfrågor. Sedan livskvalitetsprogrammet antogs har vi ett större behov att utveckla våra metoder för uppföljning och dialog, säger Stefan Persson, verksamhetsutvecklare Tomelilla kommun.

Tillsammans med RISE blir Tomelilla kommun först i Sverige att utforska munkmodellens potential för offentlig verksamhet. Amsterdam har börjat använda munkmodellen som uppföljnings- och dialogverktyg inom hållbarhetsarbetet och Köpenhamn har med den i sin styrmodell för staden.

I projektets första steg kommer en omvärldsanalys göras, för att ta reda på hur modellen har använts framgångsrikt av Amsterdam och andra. Sedan ska modellen anpassas för att på bästa sätt kunna användas för kommunens förutsättningar och behov. I det sista steget testas modellen i en learning by doing-process i uppföljningen av Tomelilla kommuns livskvalitetsprogram.

- Visar sig projektet vara lyckat har vi möjlighet att använda munkmodellen för att vidareutveckla vårt uppföljningsarbete, säger Britt-Marie Börjesson, kommundirektör Tomelilla kommun. Då kan vi visa inte bara hur mycket kommunens verksamhet kostar i form av pengar, utan också hur väl vi hanterar sociala och ekologiska resurser.

Kontaktuppgifter och länkar till mer info om Doughnut Economics-modellen hittar du här.