Ökad jämställdhet i upphandling?

Luleå sticker ut i jämställdhetsarbetet

Jämställdhetsfrågan är inte alls ny i förhållande till den offentliga upphandlingen. Runt år 2010 och några år framåt diskuterades den på seminarier och konferenser. Att ställa jämställdhetskrav i upphandling var ett av de ämnen som avhandlades då JÄMI höll konferens strax före semestern 2010 kring Jämställdhetsintegrering. Forskaren Eva Wittbom tog upp maktfrågan i sin uppmärksammade avhandling ”Att spränga normer – om målstyrningsprocesser för jämställdhetsintegrering”. Här visade hon att utvecklingen av jämställdhet lätt styrs in i en återvändsgränd när man försöker mäta målen i siffror. Detta baserar hon på den undersökning av det pågående jämställdhetsarbetet som hon genomförde inom Banverket och Vägverket.

Under 2008-2010 gav regeringen Program Jämi, placerat vid Nationella sekretariatet för genusforskning på Göteborgs universitet, uppdrag att skapa förutsättningar för ett långsiktigt stöd för statliga myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering

Tidig rapport från SKL
År 2012 konstaterar SKL i skriften ”Jämställdhet i upphandling” bland annat följande.

”I ett jämställt samhälle svarar all offentligt finansierad verksamhet mot både kvinnor och mäns villkor och behov. Kommuner och landsting köper varje år varor och tjänster för många miljarder kronor. I rollen som stora inköpare har de möjlighet att ställa krav på leverantörerna som främjar jämställdhet i samhället. Upphandlingen sker i strikt reglerade former enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om valfrihetssystem (LOV).

Lagstiftningen ger upphandlande myndigheter möjlighet att ställa olika krav på leverantörerna utöver själva tjänsten eller varan. På miljöområdet har kommuner och landsting kommit ganska långt när det gäller kravställandet. Men när det gäller jämställdhetskrav finns stora utvecklingsmöjligheter.

Syftet med den här skriften är att klargöra de juridiska möjligheterna att ställa jämställdhetskrav vid upphandling, samt att ge konkreta exempel på hur det kan se ut i verkligheten. Det är naturligtvis också viktigt hur man ställer krav, det vill säga att kraven är tydligt formulerade, att de är relevanta ur ett jämställdhetsperspektiv, samt att de är möjliga att följa upp. Vägledningen riktar sig främst till politiker som vill öka sin kunskap om jämställdhet som kvalitetskrav samt till upphandlare som har i uppdrag att ställa jämställdhetskrav i upphandlingen. Förhoppningen är att fler kommuner och landsting ska använda sig av den offentliga upphandlingen för att flytta fram positionerna i jämställdhetsarbetet.”

Ny vägledning från Upphandlingsmyndigheten och SKR
Den 16 september i år skriver UHM och SKR. ”Tillsammans med Sveriges Kommuner och regioner (SKR) publicerar vi i dag en vägledning och checklista för att främja jämställdhet genom upphandling, Använd upphandling för att bidra till ett jämställt samhälle Vi vill ge offentliga organisationer ett verktyg för att använda upphandling i arbetet för ett jämställt samhälle.
Vägledningen visar hur jämställdhets- och upphandlingskompetens kan samverka för att främja jämställdhet för olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar.
- Materialet är framtaget i samarbete mellan Sveriges Kommuner och Regioner och Upphandlingsmyndigheten, där våra olika kompetenser och infallsvinklar har kompletterat varandra bra, säger Ellionor Triay Strömvall, ansvarig för social hållbarhet på Upphandlingsmyndigheten.

För att de varor, tjänster och byggentreprenader som upphandlas ska svara mot både kvinnors och mäns behov krävs ett systematiskt jämställdhetsarbete som omfattar hela inköpsprocessen från strategiska beslut till att ställa krav och följa upp.

Vägledningen och framför allt checklistan är ett konkret stöd i jobbvardagen för att svara på frågor som:
• I vilka upphandlingar kan det bli aktuellt att ställa krav på jämställdhet?
• Vilka konsekvenser får upphandlingen för olika grupper av kvinnor och män?
• Går det att koppla upphandlingen till verksamhetens övriga jämställdhetsarbete?
• Hur ser förutsättningarna ut för krav kopplade till jämställdhet för varor, tjänster och byggentreprenader?

Genom att ställa jämställdhetskrav i upphandlingen kan också fler leverantörer få incitament att leva upp till lagens krav på aktiva åtgärder i arbetslivet.
- Målgruppen är beslutsfattare, beställare, upphandlare och leverantörer som är involverade i offentliga inköp i kommuner, regioner och statliga myndigheter. En annan viktig målgrupp för vägledningen är personer vars roll är att främja jämställdhet och hållbarhet. Vägledningen kan vara en inspiration till hur upphandling kan användas till att skapa ett mer jämställt samhälle för till exempel hållbarhets- och jämställdhetsstrateger, avslutar Ellionor.
Vägledningen och checklistan går att ladda ner från Upphandlingsmyndighetens och SKR´s hemsida.

Luleå sticker ut
Om hur Luleå arbetat med jämställdhetskrav sedan 2013 berättar rapporten Ökad kunskap är basen för jämställdhetskrav i offentlig upphandling, som tagits fram av PublicInsight, ett analys- och tjänsteföretag, som även analyserat landets samtliga aktiebolags styrelsesammansättning utifrån ett jämställdhetsperspektiv i rapporten Köparmaktindex™ Fokusområde: Jämställdhet. Resultaten har jämförts med de bolag som är leverantörer till kommuner, regioner och myndigheter.

Genom att skaffa sig ökad kunskap har Luleå kommun kommit långt i arbetet med att ställa jämställdhetskrav i offentliga upphandlingar. Så långt att de används av SKR, Sveriges kommuner och regioner, som lärande exempel. Nu tar de ännu ett steg i ökad kunskap och har sitt eget Köparmaktindex™ Fokusområde: Jämställdhet som ger ett konkret beslutsunderlag i arbetet med att vidareutveckla den offentliga upphandlingen som verktyg för uppfyllande av hållbarhetsmålen i Agenda 2030.

Luleå kommun har, sedan de sedan de 2013 undertecknade den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR-deklarationen), förbundit sig att ta hänsyn till jämställdhetsaspekter i all offentlig upphandling och att använda de lagliga möjligheter som finns för att främja jämställdhet.
I deras arbete var det första steget att skaffa sig mer kunskap. Genom utbildningar och workshops lärde sig chefer och medarbetare på Inköp mer om jämställdhet, om CEMR-deklarationen och varför det är viktigt med ett jämställdhetsperspektiv i offentlig upphandling.
Ökad kunskap, även när det gäller statistiska fakta, gör att det går att ta fler steg framåt i arbetet med jämställd upphandling.
– För att gå vidare behöver vi samla mer kunskap om hur våra upphandlingar möter våra jämställdhetsambitioner. Där kommer uppgifterna i rapporten kring Köparmaktindex för jämställdhet att utgöra ett viktigt underlag för vidare beslut om hur vi kan använda den offentliga upphandlingen som verktyg, säger Marianne Lundberg, strateg, Luleå Kommun och ansvarig för dess arbete med jämställd upphandling, till PublicInsight.

Hela rapporten går att hitta här.