Att SKL Kommentus skulle byta namn (och därmed logotype) var både nödvändigt, väntat och rätt så tydligt utlovat. Att det skulle bli en så pass stor omgörning var kanske inte lika givet. Men nu har vi ett helt nytt namn att lära oss, och en ny logotype att stoppa in i bildminnet. De grundläggande orsakerna berättar Eva-Lotta Löwstedt Lundell om här.
Men SKL Kommentus har en lång och spännande historia, som börjar 1927 när Landskommunernas blankett- och bokförlags AB bildades. Mer om denna långa utveckling kan du se på filmen "90 år för och med offentlig sektor" som hittas här.
Den riktigt stora förändringen i verksamheten kom en kort bit in på 2000-talet. Undertecknad verkade då som grafiker och företaget jag arbetade åt fick uppdraget att utveckla en Avtalskatalog åt Stockholms stad. Den skulle komma ut två gånger per år. Stadens upphandlingar låg vid den tiden hos MFO AB, som varit en kommunal förvaltning inom materialförsörjning men som nu hade bolagiserats. Förutom upphandling sysslade bolaget med Miljö- och utveckling, Maskin, Fordon & Verkstad, Materiel och Städ.
Relativt kort efter att vi påbörjat uppdraget hade stadens politiker fått en något ovanlig idé. Vi säljer upphandlingsverksamheten och köper sedan tjänsten. Sagt och gjort, verksamheten såldes och köptes av SKL Kommentus (eller om de bara hette Kommentus då?). Det innebar att Kommentus verksamhet gick från att vara förlag och att framför allt upphandla petroleumprodukter och fordon till att täcka hela bredden i en stor stads upphandlingsverksamhet. Inget enkelt uppdrag men många av upphandlarna följde med till Kommentus och verksamheten utvecklades raskt.
En förhoppning hos Kommentus dåvarande ledning var att kunna bli en inköpscentral, ett begrepp som fanns i upphandlingsdirektivet, men som inte hade implementerats i svensk lag, vilket gjorde att det tog lång tid innan detta kunde bli verklighet.
Att Stockholms stad så småningom upptäckte att det var väldigt svårt att beställa upphandlingar av Kommentus, när man saknade upphandlingskompetens i den egna organisationen är en annan historia. Stade fick helt enkelt börja bygga en upphandlingsorganisationen från grunden igen.
Produktionen av Stockholms avtalskataloger fortsatte dock oförtrutet, nu i Kommentus regi. Detta ända tills avtalsdatabaserna blev så pass bra och lätthanterliga att det inte längre behövdes några kataloger.
• • • • •
För en tid sedan beskrev vi här på hemsidan hur SOI´s logga varsamt förändrats under 2000-talet. Och logotyper är väldigt spännande för mig som gammal grafiker. När jag ser loggan för Adda tänker jag. Fastnar den direkt i minnet? Håller den över tid? På fråga ett svarar jag tveklös ja. Och den är knappast förväxlingsbar eller allt för lik någon annan logotype. Fråga två är mycket svårare och det lär nog helt enkelt vara tiden som får utvisa. Men en intressant aspekt i sammanhanget är att man faktiskt kan utveckla och förändra en logotype över tid.
En av de mest ikoniska logotyperna i västvärden finns i drivmedelsbranschen, oljebolaget Shells logotype. Dess förändring kan måhända ses som en form av bildsymbol för ständig utveckling och förändring. Och oavsett är det intressant att samma grundform kan förändras så mycket över tid. Kanske kan en framtida återblick över Addas logotype bli lika intressant.