Köparmaktindex utifrån jämställdhet

I rapporten har man utgått från fyra frågeställningar.
–> Hur ser fördelningen av de offentliga inköpen ut i ett jämställdhetsperspektiv med utgångspunkt i leverantörernas styrelser?
–> Vilket ansvar har offentlig verksamhet i sin kravställan avseende jämställdhetsarbete och hur ska krav i så fall ställas, med tanke på det femte målet i Agenda2030?
–> På vilket sätt kan offentlig sektor stimulera bolag med jämställda styrelser i offentliga upphandlingar, finns det redan någon som gör detta och finns det riktlinjer?
–> Är det någon skillnad på aktiebolagens sammansättning i styrelser och på vd-posten om de ägs privat eller av det offentliga?

Förutom att vi får tillgång till detaljerad statistik kring styrelsesammansättningen i aktiebolag som är leverantörer till offentlig sektor finns ett antal artiklar som på olika sätt belyser frågeställningarna. I en artikel med rubriken ”Sverige har inte längre ledartröjan” utgår Liselott Vahermägi från målen i Agenda 2030 och skriver bland annat ” Sverige har inte längre ledartröjan. Från att ha varit ledande i världen i att skapa förutsättningar för ett jämställt samhälle har Sverige inte längre den självklara tätpositionen. Frågan är högaktuell både inom det privata näringslivet och inom offentlig sektor. Det kan vi bland annat läsa om i stiftelsen Allbrights årliga jämställdhetsindex.
Innovationsmyndigheten Vinnova pekar på att vi behöver se jämställdhet och jämställda verksamheter som en viktig del av innovationskraften. Flera nyligen släppta rapporter visar på att jämställda bolag är mer framgångsrika och lönsamma.”

Vi får även läsa en artikel om hur Borås stad, med koncerninköpschefen Iqbal Musaji (2019 vald av SOI till Årets inköpare) tagit upp och utvecklar arbetet med jämställdhetsfrågan. ”Det finns många sätt att införa krav på jämställdhet. Genom betalningsstrukturer kan vi ge incitament för leverantörer att öka sin jämställdhet under avtalstiden, så att de som gör mer för jämställdheten också får betalt för det”, säger Iqbal Musaji i artikeln.

Även Annie Stålberg på Upphandlingsmyndigheten ser positivt på användningen av jämställdhetskrav i upphandling och berättar att man håller på att ta fram en guide som man hoppas skall ge tydliga svar på hur arbetet bör genomföras.

Lina Skandevall är expert på kvinnors företagande och berättar om resultaten som redovisas i rapporten ”Kvinnors företagande, internationalisering och tillväxt”, som tagits fram av Företagande tillsammans med Almi Mälardalen och EEN.

Även Martin Kruse, ordförande för SOI, ger sin syn på hur man kan arbeta med jämställdhetsfrågor kopplat till jämställdhetsmålen i Agenda 2030.

I Luleå kommun har man arbetat med frågorna ända sedan 2016 och har skapat en struktur för att införa kraven i upphandlingsunderlagen.

I slutet av rapporten ställs några frågor till läsaren.
–> Vet du hur det ser ut med din Köparmakt i din organisation?
–> Hur skulle en anbudsförfrågan och uppföljning i er upphandlade verksamhet kunna utformas utifrån ovanstående insikter?
–> Hur kan du som leverantör till offentlig sektor bidra till att målen om jämställdhet uppfylls?

Hela rapporten kan laddas ner här.