Den röda tråden

När jag skriver detta är det kväll den första advent, och alltså har väl väntan på julafton formellt inletts kan man säga. Det här ordförandebrevet hade jag tänkt ägna åt en tillbakablick på SOI’s verksamhet de senaste 5-6 åren. Jag blev själv invald i styrelsen vid årsmötet 2016, och blev faktiskt medlem på samma gång, så mina egna erfarenheter av föreningen sträcker sig inte så mycket längre.

Men faktum är att jag redan 2015 lyssnade på ett seminarium i Almedalen på Gotland, där SOI presenterade sin nya ”Nationell strategi för inköp i offentlig sektor”, så jag börjar min tillbakablick där, trots att jag inte själv var med om att ta fram strategin. SOI’s nationella strategi för offentligt inköp, jag tror jag kallar den rätt och slätt ”strategin” hädanefter, är enkel i sin briljans. Den beskriver fem nödvändiga förändringar, och konstaterar att dessa förändringar är absolut nödvändiga eftersom offentlig sektor hela tiden går mot att köpa in en allt större del av de varor och tjänster man levererar till samhällsuppdraget, och andelen vi gör ”i egen regi” minskar på motsvarande sätt. De offentliga inköpen är helt enkelt ett viktigt verktyg, och det verktyget måste få rätt förutsättningar för att fungera på bästa sätt. De fem punkterna är:

• Lyft blicken! Utgå från ett inköpsperspektiv med affärsfokus
• Styr inköpen och gör dem till verktyg för att nå övergripande mål
• Skapa flexibla regelverk
• Investera i kunskap och kompetens
• Öppna dörrar för interaktion och dialog

Jag listar punkterna för att jag i min fortsatta tillbakablick vill visa hur SOI inte bara talat om vad som behövs, utan också gjort en faslig massa för att även bidra till utvecklingen på dessa områden. Att sedan regeringen ett par år senare tog fram en nationell Upphandlingsstrategi som i stora stycken liknar SOI’s strategi är ytterligare ett kvitto på strategins relevans tycker jag.

SOI är aktivt i debatten om offentligt inköp, vi deltar i konferenser, i Almedalen, vi skriver debattartiklar och försöker också replikera på andras artiklar så ofta vi kan och hinner och vi har förstås vår egen årskonferens. Vår strävan är att alltid stå för budskapet i strategins första punkt – kvalitativ inköpsverksamhet är en helhetsprocess med affärsmässighet i centrum!

Genom att försöka beskriva för organisationer hur man kan bygga en sund och integrerad inköpsverksamhet samt lyfta fram goda exempel, försöker vi skynda på omställningen för att styra inköp mot övergripande mål. Under året har vi också genomfört ett program för erfarenhetsutbyte mellan er medlemmar med fokus på kategoristyrt arbetssätt, en konkret metod för att styra inköpsverksamhet mot övergripande mål i linje med strategins andra punkt.

Kampen för ett enklare och flexiblare regelverk, strategins punkt tre, för vi på många arenor. Föreningen var till att börja med representerad i expertgruppen i Anna Ulfsdotter Forssells utredning om ett enklare regelverk. Vi har också tagit fram ett eget förslag på förenklade regler under tröskelvärdet, som i bara 13 paragrafer uttrycker hur enkelt det faktiskt skulle kunna vara. I ljuset av det nu föreslagna ”förenklade” regelverket skulle jag faktiskt vilja sätta det i kontrast till SOI’s förslag, men det får nog bli ett ämne för ett kommande månadsbrev.

För att kunna investera i kunskap och kompetens, strategins punkt fyra, måste man rimligtvis förstå vilken kompetens som behövs. SOI’s kompetensprofil ”Framtidens offentliga inköpare” som vi lanserade i Uppsala 2019 vänder sig dels till oss själva som inköpare, för att ge tips om hur man kan planera sin egen kompetensutveckling. Men syftet är också att kompetensprofilen ska kunna användas för att beskriva för ledningen i våra kommuner, regioner och statliga verk vilka kompetenser som behövs för att inköpsverksamheten ska fungera så professionellt som den behöver bedrivas.

SOI lyfter ofta fram behovet av interaktion och dialog i sunda inköpsprocesser, och vi ger utrymme för att berätta om goda erfarenheter och framgångssagor, till exempel på vår konferens. Men ska jag vara helt ärlig så kommer jag inte på någon riktigt konkret aktivitet eller ”produkt” vi tagit fram för att på allvar flytta gränserna kopplat till strategins punkt fem. Kanske något vi behöver börja fundera mer över…

En bra grej med att vara ordförande i SOI (det finns fler, det lovar jag!), är väl att man kan skriva ett såhär lite ”skrytigt” månadsbrev, utan att skämmas. För jag berättar ju bara vad SOI åstadkommit med den kraft som ni medlemmar skänker både föreningen och styrelsens alla ledamöter som jobbat genom åren. Inget av det ovanstående hade varit möjligt utan den starka röst som vår stora och breda förening ger.

Så, medlemmar, fortsätt vara aktiva, inspirerande och proffsiga, och hör gärna av er med idéer och synpunkter. På mässan ”Lösningar för offentlig sektor” den 1-2 februari planerar vi en ny kul grej, ett frukostmingel på temat ”träffa styrelsen”, för våra medlemmar som besöker mässan. Kanske kan vi få ett bra tips på hur vi som förening kan jobba med att ”öppna dörrar för interaktion och dialog”.

Glad första advent på er allihop!

Martin Kruse

Ordförande SOI