KKV om konkurrensen mellan nätläkare och vårdcentraler

Privata digitala vårdtjänster och vårdcentraler ersätts i dag enligt helt olika principer trots att de verkar på samma marknad. Nuvarande ersättningssystem har en negativ påverkan på vårdcentralerna och snedvrider konkurrensen på primärvårdsmarknaden. Ersättningssystemet bör därför ses över.

Detta konstateras av Konkurrensverket i en nyutkommen rapport. I rapporten undersöker Konkurrensverket hur privata digitala vårdtjänster, de som ibland kallas nätläkarbolag, och systemet med utomlänsersättning har påverkat konkurrensen på primärvårdsmarknaden. Primärvårdsmarknaden omfattar knappt 1 200 offentliga och privata vårdcentraler. I Konkurrensverkets sammanfattning av rapporten skriver man bland annat.

”Sedan de privata digitala vårdgivarna etablerades 2016 har antalet digitala besök med utomlänsersättning ökat markant. 2021 betalade regionerna drygt 800 miljoner kronor i digital utomlänsersättning till de privata digitala vårdgivarbolagen, vilket innebär att de privata digitala vårdtjänsterna i dag utgör 1–2 procent av regionernas primärvårdsbudget.

De privata digitala vårdtjänsterna har ökat tillgängligheten till primärvården
De privata digitala vårdtjänsterna har på flera sätt bidragit till en ökad tillgänglighet i primärvården, något som varit mycket uppskattat av många patienter. Till de viktigaste egenskaperna hör att tjänsterna i princip är tillgängliga dygnet runt, året om, och att patienter ges möjlighet att träffa läkare och annan legitimerad vårdpersonal genom videomöten snabbt och effektivt och onödiga resor kan därmed undvikas.

Flera av de privata digitala vårdtjänsterna tillämpar digital sortering och prioritering (”triagering”) för att hantera patienten på rätt vårdnivå. Andra aktörer har utvecklat nya tjänster som även vänder sig till patienter med kroniska sjukdomar, som exempelvis utredning och behandling av högt blodtryck, utredning och behandling av astma, behandling av artros och utredning och behandling av psykisk ohälsa.”

Och längre fram i sammanfattningen:

”Olika ersättningssystem på samma marknad skapar konkurrensproblem
Konkurrensverket kan konstatera att de privata digitala vårdtjänsterna som finansieras med utomlänsersättning befinner sig på samma marknad som vårdcentralerna, eftersom båda vänder sig till samma patienter och finansieras inom ramen för regionernas vårdvalssystem. Trots detta omfattas de av två diametralt olika ersättningssystem. Vårdcentralerna ersätts i huvudsak med en fast ersättning per patient, så kallad kapiteringsersättning, medan de privata digitala vårdtjänsterna ersätts med utomlänsersättning som innebär ersättning per besök. De olika ersättningsmodellerna har helt olika syften och styreffekter.

Regionernas kapiteringsersättningar kan kortfattat beskrivas som att vårdcentralerna får en fast summa per patient, med låg eller ingen ersättning per besök. Systemet innebär att vårdcentralerna har incitament att hålla patienterna friska och nöjda men utan att besöka vårdcentralen mer än vad som är nödvändigt. Eftersom kapiteringsersättningen är viktad för att täcka patienternas förväntade vårdbehov med avseende på ålder, kön och andra faktorer, bör patienter med högre förväntat vårdbehov i princip vara lika lönsamma som patienter med lägre förväntat vårdbehov.

Att två offentliga ersättningssystem ger olika incitament och styreffekter behöver inte vara ett problem i sig. I det här fallet påverkas dock konkurrensförhållandena för vårdcentralerna på ett negativt sätt eftersom kostnaderna för utomlänsbesök direkt eller indirekt påverkar deras ekonomi. Vårdcentralerna har svårt att konkurrera genom att erbjuda liknande digitala tjänster eftersom deras ersättningssystem ger låg eller ingen ersättning för digitala besök.”

Ännu längre fram i sammanfattningen:

”De digitala vårdtjänsterna bör integreras i regionernas vårdvalssystem
Konkurrensverket anser att de privata digitala vårdtjänsterna bidragit till ökad acceptans och spridning av digitala tjänster inom primärvården, och bedömer att digitaliseringen på olika sätt kan medföra stor nytta i form av effektivisering, ökad service och tillgänglighet inom åtminstone delar av primärvården.

Samtidigt kan vi konstatera att systemet med utomlänsersättning innebär att de privata digitala vårdtjänsterna har rätt till ersättning utan att det finns ett avtal med den region som ska betala, vilket innebär att regionerna får betala för tjänster som de inte beställt och som de har svårt att följa upp. Bristen på avtal innebär att regionerna varken kan påverka innehållet i de digitala tjänsterna eller systematiskt följa upp vilka tjänster som utförs. Utomlänsersättningen är också kostnadsdrivande och påverkar vårdcentralernas ekonomiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Dessutom påverkar utomlänsersättningen systematiken i regionernas ersättningsmodeller i vårdvalssystemen.

Konkurrensverket kan konstatera att dessa nackdelar i huvudsak skulle upphöra om regionerna hade en avtalsrelation med de privata digitala vårdföretagen, och att de digitala vårdtjänsterna därmed kan integreras med regionernas vårdvalssystem.
Offentligt finansierade tjänster som bedrivs i privat regi bör upphandlas i konkurrens

Konkurrensverket förordar att tjänster som utförs av privata företag med offentlig finansiering ska upphandlas i konkurrens. En sådan konkurrensutsättning innebär dels att eventuella stordrifts- och samordningsfördelar åtminstone delvis kommer det offentliga till godo, dels att det offentliga tecknar ett avtal som innebär att företagen förbinder sig att verkligen utföra tjänsterna till de överenskomna villkoren. Ett alternativ till konkurrensutsättning genom offentlig upphandling är att inrätta valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) eller att införa krav om att tillhandahålla digitala vårdtjänster inom vårdvalssystemen. En fördel är att kraven och villkoren då kan anpassas löpande varje år i dialog mellan myndigheten och leverantörerna.”

Hela rapporten, alternativt sammanfattningen av rapporten, hittar du här.

DN rapporterade nyligen om att några av de största digitala vårdgivarna växer snabbt, men fortsätter göra förluster till följd av faktorer som investeringar och jakt på tillväxt. Om du har tillgång till DN kan du läsa den artikeln här.