”En bättre värld börjar med offentlig upphandling”

Den 15 augusti startade Framtidens inköpare i offentlig sektor (FIOS), den första tvärvetenskapliga akademiska inköpsutbildningen i Sverige. Göteborgs universitets GU Executive Education AB har i samarbete med lärosätets centrala inköps- och upphandlingsorganisation tagit initiativet till att skapa en unik inköpsutbildning. Moduler om ekonomistyrning och finansiella nyckeltal, juridik, digitalisering, ramverk och god praxis inom offentlig upphandling, personligt ledarskap, kommunikation och hållbarhet inom inköp utgör det sex dagar långa programmet, som levereras fördelat över fyra månader. En höjdpunkt i utbildningen är besöket av professor Fredo Schotanus, professor i offentlig upphandling vid Utrecht University School of Economics, Nederländerna, och han framträdde även hos Upphandlingsrättsliga föreningen på Handelshögskolan i Göteborg.

I vår startar en ny utbildning i Göteborg och även där kommer Fredo Schotanus att medverka.

SOI fick tillfälle till ett samtal med professor Schotanus. Han berättar bland annat att professuren i Utrecht inrättades 2019, med bidrag från en rad samhällsinstitutioner som främjar forskning och utbildning. Själv sitter han också med i ledningsgruppen för Utrecht University Centre for Public Procurement (UUCePP). Detta är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum inom området offentlig upphandling både ur ett juridiskt och ekonomiskt perspektiv. Som professor i offentlig upphandling studerar han hur upphandlingar tar ansvar för pris, kvalitet, människor och miljö på ett effektivt sätt. Tack vare de stora bidrag som kom in kan man också anordna utbildningar varje höst och vår, med cirka 50 studenter i varje kurs.

Professor Schotanus konstaterar att med hjälp av offentlig upphandling kan en mycket stor påverkan på vårt samhälle skapas. Varje år köper EU:s regeringar för miljarder euro. Sättet på vilket regeringar köper verk, tjänster eller varor varierar enormt: från inköp på basis av enbart lägsta pris till inköp som samtidigt tar hänsyn till uppnåendet av politiska mål som innovation, hållbarhet, cirkularitet, luft- och markkvalitet, socialt entreprenörskap, deltagande, etc. Frågan är hur detta kan göras effektivt. Vad som fungerar och inte fungerar bra under olika omständigheter: vilka är till exempel framgångsrika metoder för att inkludera politiska mål i offentliga upphandlingar?

Ett utdrag ur professor Schotanus installationsanförande, ”A better world starts with public procurement” ger en mycket bra bild av hur han ser på målen med sitt arbete. Professor Schotanus bekräftar under vårt samtal att anförandet kan ses som en programförklaring för vad han vill uppnå med sitt arbete inom akademin. Men han sa också, kanske lite skämtsamt, att en alternativ titel hade dykt upp i hans huvud senare; ”En bättre värld kan uppnås genom att ställa bättre frågor till leverantörer.” Och, tillägger han, ibland uppnås detta bättre genom samtal än i skrift. Över huvud taget är det väldigt viktigt att vi kan göra vårt arbete begripligt för människor som inte är insatta i offentlig upphandling.

Han tillägger också att om vi kan handla mer cirkulärt och hållbart i vårt närområde gör vi oss mindre beroende av en osäker omvärld. Det gäller inte minst infrastruktur och digitalisering, där vi måste vara mera försiktiga. Och att köra copy/paste på gamla upphandlingar är sällan någor bra idé numera, i en så föränderlig värld. Vi behöver vara uppdaterade och ha koll på dagens ”best practice”.

När det gäller de mindre företagens förmåga att delta i upphandlingar pekar professor Schotanus på två viktiga delar. Använd incitament i upphandlingarna och var snabb med att betala leverantörerna.

En bättre värld börjar med offentlig upphandling. Det vill säga: en bättre värld börjar med hur upphandlande myndigheter går tillväga för att köpa tjänster, varor, byggnader och infrastruktur. Med en upphandling som inte bara fokuserar på de traditionella faktorerna pris och kvalitet utan även tar hänsyn till människor och miljö. Med andra ord: hållbar upphandling.

Jag kan höra dig tänka: kan det vara sant? Varför ska en bättre värld börja med hållbar offentlig upphandling? Börjar inte en bättre värld med oss ​​själva? Eller med företag som måste anta mer hållbara metoder? Och om inte där, så med lagstiftning, subventioner eller skatter?

Naturligtvis kan var och en av dessa delar och teman bidra till en mer hållbar värld. Ändå tror jag fortfarande att offentlig upphandling har en viktig ledande roll att spela när det gäller att öka hållbarheten i vårt samhälle.

Först och främst tror jag att upphandling är viktigt för om alla inköp bedrivs hållbart kommer det hållbara utbudet att öka och det icke-hållbara utbudet att försvinna. När det gäller offentlig upphandling specifikt, finns det flera skäl till varför den lämpar sig för en ledande roll:

Skala
Upphandlande myndigheter genomför upphandlingsförfaranden ofta och på många marknader. År 2022 i Nederländerna gjordes detta förmodligen cirka 200 000 gånger, med en total utgift på 100 miljarder euro. Genom sina inköp står holländska upphandlande myndigheter för 12 % av landets totala koldioxidutsläpp och 13 % av mineralanvändningen. Genom att utöva hållbar upphandling kan upphandlande myndigheter påverka storskaliga beteendeförändringar – även från större företags sida (potentiella stora förorenare). Detta har inte bara en direkt påverkan, utan också en indirekt påverkan eftersom företagen kommer att öka sina hållbara leveranser även till icke-statliga kunder.

Att föregå med gott exempel, ansvar och moralisk plikt
Upphandlande myndigheter ska föregå med gott exempel. Det sägs också ofta att välmående och högt utvecklade länder – som släpper ut stora mängder växthusgaser – har en moralisk plikt att öka sin hållbarhet. I princip kräver upphandlande myndigheter ingen lagstiftning för att ändra sitt köpbeteende – men det skulle vara till hjälp;

Riskkapacitet, professionell kapacitet och kunskap
Upphandlande myndigheter kan ta större risker och organisera professionell kapacitet och kunskap för hållbar upphandling och driftsättning. Även om detta särskilt gäller för större upphandlande myndigheter, gäller det även för mindre, eventuellt via gemensam upphandling.

Positivt och riskreducerande affärscase
På sikt kan upphandlande myndigheter dra nytta av miljövänliga inköp eftersom det är mycket billigare att förebygga föroreningar än att sanera skadorna i efterhand. Dessutom medför hållbar upphandling låga merkostnader, potentiellt så lite som 1 till 6 %. Och å andra sidan är riskerna på lång sikt med icke hållbara upphandlingar allvarliga.

Bidrag till olika syften
Cirkulär och klimatneutral upphandling minskar också vårt beroende av fossila bränslen och råvaror och ökar leveranskedjornas tillförlitlighet. Hållbar upphandling bidrar även till andra viktiga mål för regeringen, såsom att minska antalet konfliktsituationer, skapa en säkrare miljö och en hälsosammare värld.

Det finns också anledningar till varför offentliga inköp kan vara olämpliga (eller inte helt idealiska) för en ledande roll i att öka hållbarheten i vårt samhälle. Jag tänker till exempel på hur komplext det är att bevaka hållbarhet. Detta kan öppna dörren för missbruk för de Don Corleones  – eller i mer nutida termer, Don Savastanos – i världen, som kanske inte respekterar villkoren i sina anbud. Utöver bevakningsproblem finns andra utmaningar som brist på tid och kunskap, separata budgetar och för lite press eller brist på upplevd nödvändighet.

Om du mot bakgrund av dessa utmaningar tycker att hållbar offentlig upphandling inte ska stå i spetsen hoppas jag att du ändå håller med mig om att den åtminstone bör ges ett utrymme. Även om hållbar upphandling inte behöver konkurrera i varje enskilt ”lopp”, bör det vara en del av de inköpsprocesser som har en stark potential för långsiktig framgång.

                                                            ***

Detta var ett kort inledande utdrag. Hela installationsanförandet (på engelska) kan du ladda hem här nedan.