Mindre eko i kommunerna när matpriser ökar

Stigande livsmedelspriser har fått landets kommuner att se över sina inköp till offentliga måltider. De flesta kommuner prioriterar fortfarande svenskproducerat, men inköpen av ekologiskt och närproducerat krymper. Det visar ATL:s kartläggning, i följande artikel som vi fått ta del av via Pirjo Gustafsson på LRF.

Livsmedelspriserna har stigit stadigt hela året och i september låg inflationstakten på 9,7 procent, enligt siffror från SCB. De höga priserna har fått många kommuner att se över inköpen till de offentliga måltiderna i skolkök och på äldreboenden. De flesta väljer billigare alternativ och många redovisar minskade inköp av ekologiska och närproducerade livsmedel. I något fall väntas andelen importerad mat att öka, men de allra flesta kommuner fortsätter att köpa svenskt i möjligaste mån.
Det visar svaren i den enkät ATL skickade ut till Sveriges samtliga 290 kommuner om inköp och offentliga måltider. 68 kommuner svarade på enkäten och av dessa har 55 stycken, eller 81 procent, en policy för livsmedelsinköpen i kommunen.  
I Lilla Edet i Västra Götaland ligger policyn på 95 procent svenskt fast. Kostchefen Anethe Johansson har nyligen fått utökade anslag av kommunfullmäktige till följd av de stigande livsmedelspriserna. Alternativet var att nagga policyn i kanten, vilket övertygade politikerna om att höja budgeten från cirka 6 miljoner kronor till cirka 7 miljoner kronor.
– Det står i policyn att vi ska köpa mera svenskt. Det har man uttryckt tydligt. Sedan vet jag inte hur det kommer att gå men det är det mål vi har. Så vi kommer att fortsätta handla svenskt, säger Anethe Johansson.

Mer köttfärs – mindre grönsaker
Trots utvidgade ramar blir det förändringar i bespisningen. Medvetenheten om vad som finns i säsong har till exempel ökat i kommunen.
– Vi kommer att hålla samma kvalitet men det blir råvaruförändringar. Vi kan inte hålla på med att servera tomater och gurka mitt i vintern till exempel, det får vi bara lägga av med. Det blir mindre helt kött i skolmåltiderna och i stället köttfärs för den är billigare, säger Anethe Johansson.
I Mjölby kommun gav politikerna i stället avslag på extrapengar till de offentliga måltiderna. Här är policyn 73 procent svenskt. Än så länge är det närproducerat och ekologiskt som minskar.
– Vi har gjort avsteg från vår kost- och måltidspolicy för att bromsa utgifterna. Vi har justerat menyerna och minskat köttserveringen, säger Marie-Louise Nydahl, måltidschef i kommunen.
Bland annat har inköpen av närproducerat kött och ekologiska mejerivaror minskat. När det gäller mejerisidan är det den ekologiska osten som försvunnit och ersatts av konventionell ost. Däremot har kommunen enbart upphandlat ekomjölk, så den stannar.
– Vårt mål låg tidigare på 25 procent ekologiskt vilket redan är ganska lågt men nu blir det snarare 20 procent eller kanske ännu lägre, säger Marie-Louise Nydahl.
Också Habo kommun ser ut att dra ned på ekologiskt men samtidigt behålla svenskproducerat. Här finns en politisk tillsatt styrgrupp som ser över policyn.
– Vi har en del produkter där vi bara har eko. Till exempel ekologisk skivad falukorv och makaroner. Då är frågan ska vi fortsätta eller backa på det ekologiska? Där var vi överens om att det ekologiska nog tyvärr får stå tillbaka, säger Lena Bergström, kostchef.
Hon pekar på att det samtidigt är lite av en balansgång. Kommunen kommer att minska på eko men vill samtidigt gynna svenska bönder och köper svenskproducerad pasta i stället för importerad ekologisk.

Ovanåker kommun sticker ut
Här är det också svensk frukt och grönt i säsong som gäller och importerad frukt bara när det inte finns svensk att tillgå.
En kommun som sticker ut i enkäten är Ovanåker, som valt en annan väg.
– Det vi satt överst i vår lokala livsmedelsstrategi är att om det finns lokalt så ska vi köpa det härifrån. Det är nummer ett. Kostnaden kommer att öka men målet ligger fast, säger Erik Samuelsson, kostchef Ovanåkers kommun.
Policyn är 90 procent svenskproducerat, 30 procent lokalproducerat och 20 procent ekologiskt. Den uttalade målsättningen är att det ska öka. Kommunen jobbar också aktivt för att fler producenter ska komma in med anbud. I dag finns cirka 30 lokala leverantörer på kött och mjölk. Nyligen tillkom grönsaker.
– Det är lokala odlare som bildat en förening för att kunna leverera. Vi skriver i vår upphandling att det räcker om du kan leverera till ett kök i kommunen om det är vad du kan och du behöver inte leverera till samtliga, säger Erik Samuelsson.

Några intressanta siffror att ta del av.
Andel av maten som köps in är svenskproducerad, i procent

Kil, 91
Ovanåker, 90
Norrköping, Göteborg, 81
Bollebygd, 78
Mjölby, Hallstahammar, 73
Vänersborg, Hammarö, 72
Vimmerby, 71
Katrineholm, Lund, Mark, Motala, 70
Åstorp, 69
Vansbro, Flen, Kristianstad, 68

Andel av maten som köps in är lokalproducerad, i procent
Linköping, 60
Bollnäs, Ovanåker, 30
Norrköping, 28
Ödeshög, Skellefteå, Vadstena, Vansbro, 26
Nybro, 24
Nykvarn, Vetlanda, Motala, Gullspång, 20
Leksand, 19
Sollefteå, Mjölby, 15
Orsa, 13
Habo, Kil, 12