Offentlig upphandling, en del av vår demokrati - del 2

I mitt senaste vice ordförandebrev skrev jag några rader om att de offentliga inköpen är en del av vår demokrati. Jag tänkte spinna vidare på samma tema den här gången, men ur en annan vinkel. För precis som att offentliga inköp och upphandling är en del av vår demokrati då det är ett verktyg för att förverkliga politik så har de offentliga inköpen också stark koppling till en annan del av vår demokrati. Jag tänker då på offentlighetsprincipen.

Främst är det ju handlingsoffentligheten som vi offentliga inköpare kommer i kontakt med i vår vardag. Det vill säga den del av offentlighetsprincipen som består av att alla ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar som inte är sekretessbelagda.

I grunden naturligtvis något bra men också något som påverkar förutsättningarna i vardagen för landets offentliga inköpare. Utlämnande av handlingar och sekretessbedömningar är saker som gärna flyger under radarn när man pratar om vad som förväntas av en upphandlare och det går även att addera förvaltningslagens serviceskyldighet till listan av saker som faktiskt påverkar arbetsbelastningen i vardagen och med det förutsättningarna att göra det där lilla extra i varje upphandling.

Missförstå mig inte nu. Offentlighetsprincipen är central i den svenska rättsordningen och rätten och möjligheten till insyn i det offentliga är viktig. Jag vill inte ändra på något av det där.

Men vi har alla ett gemensamt ansvar för att också förhålla oss till det på ett rimligt sätt och inte utnyttja systemet. Det kan inte vara ett okej agerande att begära full sekretess på det egna anbudet för att i nästa steg begära ut konkurrenternas anbud med hot om anmälan till Justitieombudsmannen om utlämnandet inte sker skyndsamt. Samma sak gäller utlämning av handlingar där begäran är rutinmässigt ställd och där syftet snarare verkar vara insamling av data än genuint intresse för den enskilda handlingen. Även där med några förmanande meningar om tryckfrihetsförordningen och Justitieombudsmannen.  Min uppfattning är att den typen av agerande blivit allt vanligare.

Något som även gäller anbudsbilagor med önskemål om omfattande sekretess. Inte sällan i kombination det med förtäckta hot om straffansvar och vad som händer om leverantörens påstådda affärshemligheter avslöjas. "Affärshemligheter” som ibland ligger helt öppet på leverantörens egen hemsida.

Ja, ni anar en viss trötthet och bitterhet. För tänk om vi istället för att behöva ägna en betydande del av vår arbetstid till att hantera sekretessprövningar och maskning av handlingar kunde lägga tiden på dialog och uppföljning. Saker som efterfrågas av alla parter i den offentliga affären.

För lika lagstadgad som handlingsoffentligheten är, lika lagstadgad är skyddet för de intressen som anges i offentlighets- och sekretesslagen. Därför ligger det i vårt uppdrag att ta den arbetsuppgiften på allvar och göra en sekretessbedömning varje gång en handling lämnas ut. Ibland går det snabbt men ibland tar det avsevärt mycket längre tid i anspråk.

Naturligtvis är det också så att vissa uppgifter ska kunna beläggas med sekretess. Kanske är det till och med så att vi skulle få se fler anbud och leverantörer i offentliga upphandlingar om fler uppgifter faktiskt skulle kunna hemlighållas på samma sätt som inom det privata?

SOI jobbar ständigt med att påverka beslutsfattare att skapa så bra förutsättningar som möjligt för föreningens medlemmar att göra ett så bra jobb som möjligt för sina respektive arbetsgivare och förlängningen skattekollektivet, oavsett om det handlar om goda affärer eller att säkerställa att vi upprätthåller grundlagen.

Med önskan om en trevlig advent.

Martin Magnusson

Vice ordförande SOI