Livsmedel i nytt perspektiv

Bilden i mitten ovan dök upp, kanske lite överraskande, som reklamaffisch i tunnelbanan härom dagen. Den påminde mig om samtalet jag hade med Anders Wijkman för ett par månader sedan och som resulterade i artikeln ” Anders Wijkman – Upphandlingsutredningen i backspegeln”. Där diskuterade vi bland annat miljögifter, slamspridning, en hållbar livsmedelsproduktion med mera. Anders lyfte då begreppet regenerativt jordbruk som en viktig del i en sådan utveckling.

En av de stora förändringarna i dagens samhälle, som också får stor påverkan åpå den offentliga upphandlingen, är insikten om förebyggande krisberedskap och pålitlig försörjning av bland annat livsmedel, för att klara kriser av olika slag. Därav också den helt nya upphandling som gjorts av Adda, Livsmedel krisberedskap 2023, som vi presenterar i en annan artikel. Att utveckla en långsiktigt pålitlig inhemsk livsmedelsproduktion är en annan del av lösningen. Samtidigt vet vi att Sveriges lantbrukare är ekonomiskt mycket pressade. Kan det finnas hållbara lösningar som förbättrar situationen. Följande exempel från Hufvudstadsbladet i Finland kan peka i en sådan riktning.

” Vi upplever ingen lönsamhetskris här eftersom vi inte är beroende av rysk fossil energi och konstgödsel, säger jordbrukaren Juuso Joona, en av Finlands föregångare inom regenerativt jordbruk. Gården är ett bevis på att det går att odla utan konstgödsel utan att det betyder sämre skördar.

På 90-talet såg framtiden inte särskilt ljus ut för gården - åkerjorden var urlakad, skördarna dåliga och jordbruket olönsamt och känsligt för omväxlingar i väder och marknadspriser på spannmål.

– Då började jag läsa in mig på olika hållbara och förnybara odlingsmetoder som skulle förbättra jordhälsan. Omkring år 2010 började vi på allvar gå in för så kallade regenerativa odlingsmetoder på gården, förklarar Joona som till utbildningen är agronom. Att odla regenerativt betyder att man tillämpar olika odlingsmetoder som förbättrar jordhälsan i åkrarna och ökar den biologiska mångfalden. Genom att odla olika sorters växter på åkrarna och variera växtföljden på samma åker är syftet att stödja ett mångsidigare liv både under och ovan markytan.

– Ju fler åtgärder vi har gjort för att förbättra jordhälsan, desto bättre skördar har vi fått och samtidigt har vårt sätt att odla rustat oss för kriser. I fjol när det var extremt torrt klarade vi oss ändå helt bra och skördarna har aldrig uteblivit. Utan utgifter för konstgödsel eller bekämpningsmedel har gårdens kostnader dessutom minskat och arbetsmängderna har inte heller ökat. I stället för konstgödsel använder vi nu gödslet som är tillverkat av pappers- och cellulosafiber som uppkommit ur sidoflödet i pappersproduktionen - en produkt som säljs av företaget Soilfood, som Joona var med och grundade. Företaget är det enda i Finland som producerar organiskt gödselmedel av industriella sidoflöden som annars skulle förbrännas. Då priset på kvävegödsel sköt i höjden för några veckor sedan påverkades inte Tyynelän tila eftersom gården använder återvunnen gödsel.”

Sverige har legat efter i utvecklingen men nu har även LRF börjat agera. I den informativa artikeln ” Regenerativt jordbruk: Biologisk mångfald och jordhälsa i fokus” berättar man om vad som nu pågår i Sverige. Artikeln hittar du här.

Forsby Ängar är ett familjejordbruk utanför Klippan i Skåne med regenerativt fokus och där ägarnas barn är är femte generationen på gården. Ett kort citat från gårdens hemsida. ”Vi som driver gården heter Per och Emelie Hult. Per är utbildad maskiningenjör och Emelie har en master i molekylärbiologi. Vi brinner bägge för frågor kopplade till jordhälsa och biologisk mångfald. Emelie har alltid haft ett brinnande intresse för mat och Per har alltid haft siktet inställt på att bli bonde. Mer om Forsby Ängar hittar du här.