IOP i dag – mindre snack men mer verkstad!

Med  en trevande start runt 2010 blev IOP (idéburet offentlig partnerskap) ett nytt sätt för offentlig sektor att samverka med idéburna organisationer. Men det var länge omdiskuterat eftersom modellen hamnade någonstans mitt emellan föreningsbidrag och upphandling. Som en deltagare sa på en av alla konferenser runt ämnet. – Det viktigaste, om man vill genomföra ett IOP-projekt, är att ha en bra en bra kommunjurist.
2016 genomfördes exempelvis en stor IOP-konferens i Göteborg, med 260 deltagare. I inledningsanförandet benämndes IOP som ”IOP – ett barn av sin tid”. Själva temat för konferensen var ”Släpp kraften loss – den är vår!”

Men efter 2020 har det inte rått någon större offentligt debatt runt frågan. Så var står vi i dag? Famnas nya rapport kommer med ett kanske överraskande svar på detta.

IOP – en samarbetsform på stark frammarsch
Så skriver Famna om rapporten. Mer än 50 procent av kommunerna och över 70 procent av regionerna har minst ett IOP – och de blir allt fler. Men när fungerar de? Varför har vissa många och andra inga? Och inom vilka områden är de vanligast? Famna presenterar svaren i rapporten ”501 lösningar - hur vi möter samhällsutmaningar med idéburet offentligt partnerskap”.

Famna är en intresse- och kunskapsorganisation som tillsammans med medlemmarna synliggör den idéburna sektorns roll, särart och potential i den svenska välfärden. Man tar fram konkreta förslag, sprider kunskap om och bevakar den idéburna välfärdssektorns intressen. Med rätt förutsättningar kan de idéburna göra mer för fler, menar man.

Just nu finns det över 500 pågående idéburna offentliga partnerskap runt om i landet enligt Famnas färska siffror. Uppenbarligen finns det kommuner och regioner som tecknat både ett och två avtal med de idéburna. Men fortfarande finns det många vita fläckar på kartan.

Två faktorer utmärker de som använder IOP som samarbetsform; den politiska viljan som resulterat i principiella beslut om mer samverkan eller fler IOP och tidigare erfarenhet av samarbetsformen.
– Vi ser att kommuner och regioner som har testat att använda IOP en gång gärna gör det igen. Det innebär att det finns en tröskel för att skapa sitt första, men det innebär också att formen fungerar och behövs, säger Aleksandra Wasso, sakkunnig på Famna och initiativtagare till rapporten.

Famna, lanserar, utöver sin rapport, även en handbok ”IOP – Så funkar det” med bland annat en steg för steg-guide kring hur man på man sluter ett IOP.. – Det är en väldigt konkret skrift om hur man går till väga och vilka frågeställningar som behöver ställas inför att ett IOP-samarbete sjösätts. Givetvis finns också ett avsnitt kring juridiken. För trots att vi har 500 pågående IOP:er runt om i landet får våra medlemmar höra, när de vill teckna ett IOP, att det inte är juridiskt möjligt.

Men både Famna och offentliga aktörer tror att siffran är i underkant. Till exempel har Göteborgs stad rapporterat in 26 IOP:er, men Ludvig Sandberg, utvecklingsledare på Göteborgs stad, är säker på att det finns fler. – Vi har mellan 40 och 50 tror jag, säger han, i en intervju i Dagens Samhälle. Ludvig Sandberg exemplifierar med ett partnerskap med kvinnojourer i Göteborg, där 11 idéburna organisationer och fyra socialnämnder samarbetar om förebyggande och rådgivande arbete, samt har arbetsgrupper om bland annat hur skyddade boenden kan utvecklas. Men själva platserna på skyddat boende direktupphandlas.

Famnas rapport, samt en handbok om hur man ingår IOP, presenterades på ett seminarium den 4 februari, där bland annat Upphandlingsmyndigheten och civilminister Erik Slottner (KD) deltog. Han sa att han gärna ser mer idéburen verksamhet i kommuner och regioner, men att kunskapen om vilka samverkans- och upphandlingsformer som finns vid sidan av traditionell upphandling generellt sett är ganska låg.

Famna om rapporten
De senaste åren har det pratats allt mer om idéburet offentligt partnerskap (IOP) och dess potential. Faktum är att IOP är en samarbetsform som är i tiden och mer vanligt förekommande än många tror. Av den IOP-sammanställning som Famna gjort under 2024/25 framkommer att den tröga IOP-starten överkommits och allt fler IOP tecknas!

Sammanställningen visar också att idéburet offentligt partnerskap är en viktig samarbetsform som kompletterar det skyddsnät vårt välfärdssystem utgör i samhället. Flera av dagens samhällsutmaningar kräver samverkan, ingen part kan enskilt hantera dessa, därför är det angeläget att sprida kunskap om IOP.

Samarbetsformen kan utgöra ett arbetssätt bland flera för att hantera akuta samhällsutmaningar. Ett arbetssätt som tillåter justeringar och förändringar inom ramen för ett strukturerat samarbete över sektorsgränser. Till exempel skulle IOP kunna användas för att förebygga rekrytering till kriminella gäng, minska ensamhet och isolering bland äldre eller stärka ungdomars psykiska hälsa – för att nämna några exempel.

Vi har identifierat 623 unika IOP (varav 501 bedöms aktiva) som utgör utgångspunkt för de fakta och trender rapporten presenterar. Detta är en första sammanställning, en överblick som förmodligen kommer leda till flera frågor och för att ge ytterligare svar krävs fler och mer djupgående analyser. Vi hoppas på sikt kunna bidra med större förståelse för IOP-formens framgångsfaktorer och betydelse i ett samhällsperspektiv.

Genom att öka och sprida kunskapen om IOP vill vi synliggöra samarbetsformens funktion och bidrag till en hållbar samhällsutveckling.

Både rapporten och handboken kan laddas ner här.