God fortsättning på det nya året!

Ja, 2009 är ju redan en bit på väg men jag vill ändå gärna uttrycka min förhoppning om ett lyckosamt år, en förhoppning till var och en av oss i vår professionella roll och givetvis i våra mera privata relationer men också riktad till oss som kollektiv. Det år vi nu är inne i kan bli ett mycket intressant år för den offentliga upphandlingen och kanske rent av vara avgörande för på vilket sätt vi kan fortsätta att utveckla den viktiga funktion som vi har i våra respektive organisationer.

I tidigare ordförandebrev har jag uppmärksammat det faktum att regeringen aviserat en proposition om den offentliga upphandlingen till senare delen av året. En departementspromemoria, en s.k. Ds, lär ska komma nu i vår och sändas på remiss på vanligt sätt. Propositionen – och sålunda först Ds-rapporten – kommer att innehålla förslag till ändrade bestämmelser i LoU. Jag har pekat på vikten av att vi är på tå under remissperioden och vässar våra argument för att få en lagstiftning som på ett bättre sätt än idag uppfyller rimliga krav på såväl rättssäkerhet som offentlig effektivitet.

Här vill jag ta upp några punkter som jag menar behöver utvecklas och därför bevakas av oss under våren.

Den första punkten är möjligheten att inrätta inköpscentraler. Inte minst för mindre myndigheter och kommuner är det viktigt att det blir möjligt att gå samman med andra och göra gemensamma upphandlingar. Mindre enheter är ofta allt för små för att kunna göra effektiva upphandlingar och har ibland inte heller nödvändig kompetens vare sig på beställar- eller upphandlarfunktionen.

Jag hoppas också att regeringen är beredd att ge ett tydligt besked när det gäller villkoren för direktupphandlingar. Det är ju en fråga som berör var och en av oss och det skulle verkligen vara värdefullt med ett sådant besked. Här har vi att göra med ganska komplicerade avvägningar mellan beloppsgränser och andra frihetsgrader.

Sist men inte minst skulle jag vilja att regeringen på allvar uppmärksammar svårigheterna, för att inte säga omöjligheten, att använda nuvarande bestämmelser för ramavtal. Framför allt gäller det givetvis upphandlingar av tjänster men nu är det ju så att det är ett alltmer dominerande område i vår verksamhet. Jag har nyligen haft anledning att prata med några leverantörer av bemanningstjänster och de uttryckte om inte förtvivlan så närapå. Bemanningstjänster är ju typiskt sådant som kan behöva avropas mer eller mindre direkt, vilket inte utan svårigheter låter sig göras med nuvarande regelverk.

Som ni märker laddar jag mentalt för ett år med intressanta och viktiga avgöranden. Har vi tur finns Ds-rapporten när vi ses i Norrköping på SOIs årskonferens. Hoppas att också ni är laddade inför årets viktiga händelser!

Lisbeth Johnson