Civilminister Ardalan Shekarabi och den offentliga upphandlingen

SOI:s utsände fick för en tid sedan tillfälle till en kort men trivsam och intensiv pratstund med civilminister Ardalan Shekarabi, uppe på Finansdepartementet. Eftersom han även är upphandlingsjurist och doktorand så är förstås hans ansvar för upphandlingsfrågorna inte bara kopplad till ambitioner utan även till stor kunskap.

– Hur ser du på SOI och den roll som SOI kan spela framöver?

– I de stora satsningar som regeringen gör på exempelvis infrastruktur och en stor utbyggnad av antalet hyresrätter är den strategiska upphandlingen oerhört viktig och den har en central roll i all offentlig förvaltning, vilket man inte alltid har förstått. Vi ser kraften och den stora kunskap som finns hos SOI och tror att SOI kommer att ha en viktig roll i utvecklingen av upphandlingens och inköpsprocessens strategiska funktion.

– I Almedalen fick du ta del av SOI:s förslag till nationell inköpsstrategi. Hur ser du på det förslaget?

– Det var ett mycket bra initiativ och ett viktigt inspel i framtagandet av en nationell strategi.

– Hur går arbetet med den nationella strategin?

– Arbetet går mycket bra, tycker vi. Vi har ju vår sista hearing i december och räknar med att kunna presentera vårt förslag i början på 2016.

– Förutom upphandlingsfrågorna så pratar du ofta om förvaltningsmodeller bortom New Public Management. Vad innebär det?

– New Public Management bygger på ett grundläggande misstroende mot våra professionella yrkesutövare, till exempel inom vård, skola och omsorg. Vi måste skapa ett förhållningssätt som återger förtroendet och yrkesstoltheten till våra medarbetare. Vi arbetar med dessa frågor, men detta kommer jag att återkomma till.

– Kan man i så fall se även de extremt detaljstyrda upphandlingsdirektiven som ett uttryck för New Public Management?

– Ett intressant påpekande, och ja, det tycker jag faktiskt att man kan göra.

– Du har tidigare pratat om förenklingar i upphandlingslagstiftningen när det gäller upphandlingar under EU:s tröskelvärden. Kommer det att bli så?

– Ja, det är vår absoluta avsikt att genomföra dessa förenklingar i lagstiftningen. Och när det gäller de skattefinansierade välfärdstjänsterna öppnar ju direktiven tydligare än tidigare upp för möjligheter till en icke direktivstyrd nationell lagstiftning.

– Du har tidigare kritiserat hur livsmedelsupphandlingar har genomförts på många håll i Sverige. Ser du en koppling mellan en kommande nationell livsmedelsstrategi och en nationell upphandlingsstrategi?

– Ja, jag ser en klar koppling där. Att vi har genomfört livsmedelsupphandlingar där exempelvis svensk djurskyddslagstiftning åsidosätts ser jag som katastrofalt dåligt.

– Hur väcktes ditt intresse för upphandlingsfrågor och upphandlingsjuridik?

– Det uppstod när jag var notarie på Tingsrätten. Vi fick in ett svårt upphandlingsmål och då upptäckte jag att det inte fanns något som helst fördjupningsmaterial så att man bättre kunde sätta sig in i problematiken. Där började det.

– Vad är du mest stolt över att ha genomfört?

– Det är den fristående Upphandlingsmyndigheten, men snart också över att ha ändrat överprövningsreglerna.

– Har du kunnat utveckla internationella kontakter kring upphandlingsfrågor?

– Absolut, och det är viktigt. Framför allt har vi utvecklat kontakter med  Skottland, England, Danmark, Finland och Norge.

– Vad gör du om tio år?

– Det är naturligtvis svårt att säga men förhoppningsvis har det med offentlig upphandling att göra.