Tänk om

SOI är ju en förening fylld av traditioner och en av dem är att ordföranden skriver ett brev till medlemmarna varje månad som bifogas föreningens nyhetsbrev.

Som ny ordförande funderade jag givetvis på hur jag skulle ta mig an denna uppgift. Hur har mina företrädare gjort och hur vill jag skriva till er under min ordförandetid? Jag måste erkänna att jag skjutit på det så när helgen nästan var över och barnen lagt sig i sina sängar var det dags att börja skriva. Men jag avbröts i mina tankar av Fredrik Lindström och hans nya programserie ”Tänk om”. En serie som handlar om hur Sverige hade sett ut om det som hände aldrig hänt.

Det fick mig att tänka på den där påståendet som jag hör alldeles för ofta. ”Allt skulle vara så mycket enklare om inte LOU fanns” eller ”Om vi bara slapp upphandla, då hade vi kunnat göra en bra affär”.

Den första versionen av det som vi nu känner som LOU, trädde i kraft 1 januari 1994 och byggde på EG-direktiv. Sedan har lagen blivit flera lagar och dessutom mer detaljerade, komplicerade och svårorienterade för varje gång man har försökt förenkla dem.

Men tänk om lagarna inte fanns? Tänk om vi offentliga inköpare inte hade någon lag att förhålla oss till – hade det verkligen varit enklare och bättre då?

I SOI:s nationella strategi för inköp i offentlig sektor hävdar vi att det är dags att lyfta blicken och se de offentliga inköpen i ett vidare perspektiv. Upphandling är ett delmoment i inköpsprocessen och de goda affärerna skapas genom bra förarbete, välplanerad avtalsimplementering och god uppföljning, d.v.s. i de aktiviteter som inte styrs särskilt mycket av lagarna för offentlig upphandling.

Jag vill därför påstå att det inte hade varit speciellt mycket enklare, eller bättre, utan LOU. Visst kan det kännas frustrerande ibland när vi fastnar i långa överprövningsprocesser eller när vi inser att utvärderingsmodellen vi valde inte vaskade fram rätt vinnare. Men i grunden är det sällan lagarna som ställer till det, det är ofta de bristande resurserna och den praktiska hanteringen av oss inköpare, de sakkunniga i verksamheterna, leverantörerna och domstolarna som slår fel.

Jag tror att många av oss möts av de kritiska rösterna kring LOU och den offentliga upphandlingen. Jag tror också att vi alltför lätt tar på oss rollen att försvara regelverket. Tänk om vi istället skulle berätta om vad vi inköpare kan bidra med eller varför det är så viktigt med professionella inköp. Vad skulle hända då?

På årskonferensen i Göteborg delade vi ut en folder om vår nationella strategi för inköp i offentlig sektor, eller om man hellre vill: bra offentliga affärer på en fikarast. Om du är intresserad av att ta del av foldern och få tips på hur du tillsammans med oss kan utveckla Sveriges offentliga inköp, kan du ta kontakt med vårt kansli via soi@soi.se så skickar de ett exemplar till dig utan kostnad.

Jag heter Emma Breheim och är född samma år som föreningen, det vill säga 1979. Den 26 april valdes jag som ordförande för SOI. Till vardags jobbar jag som inköpschef i Luleå kommun, en organisation som jag tillhört sedan jag för 11 år sedan gjorde mitt exjobb om köptrohet till kommunens avtal. Resultatet av det arbetet fick mig att inse att vi bara kan nå våra mål om vi ser helheten. Mig kan du alltid nå via emma.breheim@lulea.se och jag hoppas verkligen att vi ses eller hörs snart i något sammanhang.

Bästa hälsningar från Luleå

Emma Breheim