Att vara miljöstrateg åt upphandlarna

- På Helsingborgs stads inköpsenhet finns en kultur där hållbarhetsarbete tas på stort allvar och dessutom har ett starkt politiskt stöd. Då är det roligt att vara miljöstrateg, säger Marielouise Berg.

Marilouise Berg är en av tre miljöstrateger i hållbarhetsteamet på den tjugo personer starka inköpsenheten i Helsingborg. 

– Min kontakt med upphandling började 2013 då jag fick en tjänst som miljöstrateg på miljöförvaltningen med ansvar för inköpsfrågor. Det dröjde inte länge förrän vi insåg att vi behövde bli fler och 2015 tillsattes ytterligare en tjänst och 2016 tillkom ytterligare en. Redan 2013 lade jag mycket av min arbetstid hos upphandlarna, inte minst för att jag skulle lära mig om upphandlingsfrågor, relationsbygget mellan mig och upphandlarna var också viktigt. Dessutom krävs det att man är med i hela processen. Från marknadsundersökning, via rimlig kravställan hela vägen till att utvärdera och sedan följa upp avtalen. Om resultatet skall bli bra måste hela den kedjan vara komplett. Därför var det helt logiskt att man så småningom flyttade oss så att vi blev en del av det som då hette Inköps- och upphandlingsenheten. Henrik Karlsson, vår tidigare inköpschef, och Petra Rantzow som är vår nuvarande har skapat grunden för en kultur där hållbarhetsfrågan är viktig och självklar. Upphandlarna tycker att detta har tillfört en ny och spännande dimension i arbetet. Jag menar att den nationella upphandlingsstrategin som kom i fjol visar att vi är på rätt väg.

 – Miljöfrågorna är viktiga för hela kommunen och det finns en stark politisk enighet runt dem. Nu har tidningen Aktuell hållbarhet återigen valt Helsingborg till Sveriges bästa miljökommun. Dessutom har staden har antagit ett livskvalitetsprogram där miljö och folkhälsa knyts ihop, något som gör det både lättare och roligt att arbeta med dessa frågor just här.

 – Vad tycker du om det kriteriearbete som tidigare gjordes av Miljöstyrningsrådet och som numera finns hos Upphandlingsmyndigheten?
– Det är ett bra och viktigt och ett stort stöd för upphandlare. Men myndigheten behöver mer resurser, både för att ta fram kriterier på nya områden men också för att uppdatera de redan befintliga. Exempelvis drivmedelskriterierna uppdaterades senast 2012 och det har hänt väldigt mycket sedan dess. Att använda dessa krav idag driver inte utvecklingen framåt längre. Jag skulle också önska att kraven skrivs så att de är lätta att följa upp, gärna med en vägledning. Här tror jag en ökad dialog mellan upphandlare, miljöstrateger och myndigheten skulle vara en framgångsfaktor.

– Mot bakgrund av det ställer vi i Helsingborgs Stad ibland mer långtgående krav än upphandlingsmyndigheten. För oss är det viktigt att våga ta ut svängarna för att driva hållbarhets- och miljöarbetet på vissa områden. Visst finns det risk för överprövning ibland, men det är en risk vi tar om vi tror att det kan ge produkter och tjänster som är bättre för användare, miljö och klimat. Generellt sett överprövar anbudsgivare sällan våra miljökrav, det ger inga pluspoäng i andra sammanhang.

– Det vi kan konstatera är att många leverantörer fortfarande är ovana vid den typ av uppföljningsarbete vi genomför. Det är ingen som är negativt inställd till det, tvärtom, men de är inte vana att bli granskade. Ibland kan man få känslan av att de är överraskade att vi ens tittar på de dokument de skickar in. Det visar att landets upphandlande myndigheter behöver mer resurser för uppföljning.

– Hur blir man miljöstrateg?
- Det finns nog många vägar. Själv är jag utbildad miljövetare från Göteborgs universitet som arbetat som miljöinspektör ett antal år. Min kollega är ingenjör inom energi, har jobbat med klimatfrågor och med energifrågor på byggbolag. En annan väg skulle också kunna vara att som upphandlare vidareutbilda sig på miljöområdet.

Nätverket för miljöansvariga inom upphandling och inköp

– I början av 2015 tog jag och tre kollegor som också arbetade med miljöfrågor kontakt med SOI och bad att få publicera ett upprop för att hitta fler personer som arbetade med liknande frågor för att utbyta erfarenhet. Exempel på frågor var:

• Har någon ställt bra kemikaliekrav i en måleriupphandling?
• Vet någon vilka plastgolv som finns utan mjukgörare?
• Bra rutiner för uppföljning av städtjänster, någon?
• Vi ska göra en elenergiupphandling – tips mottages tacksamt! 

Uppropet publicerades på SOI:s hemsida och i dag består nätverket av ett tiotal större kommuner och myndigheter. Vi har mejlkontakt varje vecka och träffas dessutom två gånger per år. Vi diskuterar uppföljning, kemikaliefrågor och mycket annat. Vi är lagom många för att det ska bli ett bra och effektivt samarbete. 

– Kan du ge några exempel på miljöeffekter från ert arbete i Helsingborg?
– Ett exempel är våra krav på redovisning av innehållet i gymnastikmattorna på avtal. Det visade sig att mattorna innehöll mjukgörare som är skadliga för hälsan. Vår leverantör har därför, som första i Sverige, tagit fram ett nytt överdrag som är garanterat fritt från dessa ämnen. 

– Ett annat är våra skyddshandskar. I Helsingborgs Stad använder vi ungefär 5 miljoner engångshandskar varje år. I den senaste upphandlingen ställde vi krav på att de skulle vara i nitril i stället för PVC. I och med det blev vi av med 8 ton hormonstörande mjukgörare som vår personal inte längre utsätts för. 

– Posten som skickas från våra förvaltningar har tidigare transporterats med diesel- eller bensinbilar. I den senaste upphandlingen ställde vi krav på att de ska gå på gas eller el. Postnord antogs, så idag transporteras stadens post av gasbilar. Det ger en minskning av koldioxidutsläppen motsvarande ungefär sex bilar.

 – Slutligen kan man nämna att det har kommit en hel del miljövänligare sopsäckar de senaste åren som är tillverkade av minst 70 % av biobaserat material. I vår senaste upphandling bytte vi bland annat ut alla 70-liters säckar mot de miljövänligare. Det kan låta som en liten åtgärd, men det ger minskade koldioxidutsläpp motsvarande fem bilar årligen.