Eva Sundberg – uppdraget kring den offentliga måltiden

Den här intervjun började lite ovanligt. Undertecknad byter tåg i Göteborg, på väg mot ett seminarium i Halmstad om matsvinn. Direkt efter att jag satt mig sätter sig en dam på platsen jämte mig, tittar på mig och säger – Jag vet vem du är! Skratt utbryter och följs av ett livligt samtal med Eva Sundberg, välbekant ansikte för Sveriges alla offentliga kostchefer. På Livsmedelsverket i Uppsala är hon ansvarig för arbetet med offentliga måltider. Dessutom är Eva på väg till samma seminarium i Halmstad. Vi har mycket att tala om, men enas om att träffas för fortsatt samtal och en intervju på Evas arbetsplats i Uppsala. 

Från 2011 hade Livsmedelsverket uppdrag åt regeringen utifrån projektet Matlandet Sverige att bygga upp och driva ett kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg. Det förlängdes 2015 och 2016 av den nya regeringen och har nu blivit ett treårigt uppdrag från 2017-2019. ”Uppdraget till Livsmedelsverket är en åtgärd inom livsmedelsstrategins strategiska område Konsument och marknad och ska bidra med kompetens inom området offentliga måltider”, heter det på regeringens hemsida.

– Detta betyder att vi kan arbeta koncentrerat, fokusera på ett annat sätt, arbeta mera utåtriktat och kommunicera mycket mera med omvärlden, konstaterar Eva. Det handlar mycket om ”främjandearbete”, vilket kanske varit lite främmande för Livsmedelsverket tidigare. Innan jag började mitt arbete här så var jag kostchef i bland annat Götene, Mariestad, Vara och Skövde och med konsultuppdrag även åt andra kommuner. Jag har arbetat både inom skola, äldreomsorgen och förskolan. Och fortfarande brinner jag för den offentliga måltiden, den har en jättepotential för människors hälsa, trivsel och livsglädje. Framgången ligger i att kunna se helheten. När vi använder måltiden på rätt sätt, när den får förmedla kunskap till barnen, då får vi också landsbygdsutveckling. Vi pratade ju om det fantastiska projektet Food for Life i England på tåget och nu kan jag berätta att Landsbygdsnätverket, i vilket vi är engagerade, fått klartecken att dra igång en svensk variant under namnet MATtanken.

Inom det planerade projektet MATtanken samlas förskolor, skolor, sjukhus och äldreboenden tillsammans med producenter, förädlingsföretag och grossister runt idén om hälsosam, smakfull och hållbar mat. Och MATtanken ska handla om mycket mer än maten på tallriken. Det blir en helhetssyn på mat och måltider. Det övergripande syftet är att genom de offentliga måltiderna sprida kunskap kring, och inspirera till, bra matkvalitet samt hållbar konsumtion och livsmedelsproduktionDet i sin tur kan ge stärkt konkurrenskraft hos dem som producerar livsmedel vilket leder till en positiv landsbygdsutveckling.” 

– Det har dragit ut på tiden med ansökan och beviljande av pengar men nu är vi där, säger Eva.

– Den 13-14 november arrangerar Livsmedelsverket Måltidsdagar på Berns i Stockholm, temat är offentliga måltider som spjutspets för ett hållbart och jämlikt samhälle Det blir dels en branschmässa med utställare från offentliga måltidsverksamheter runt om i landet och dagen därpå en fullspäckad seminariedag med minst en minister bland talarna. Mer om Måltidsdagarna finns här.

– I dag finns en annan vilja till samarbete bland den offentliga måltidens aktörer. Vi samarbetar med Upphandlingsmyndigheten och även med Socialstyrelsen och Skolverket. Och vi kommer även att göra en roadtrip tillsammans med Upphandlingsmyndigheten och Kost & Näring i september.

– Vi ger ut många skrifter, till exempel om mat i förskolan, men det handlar inte om att skriva folk på näsan exakt vad de skall göra, snarare om att uppmuntra till att tänka själva och att anpassa till de förutsättningar som finns för den egna verksamheten. Det finns ju faktiskt ett kommunalt självstyre...

Vi besökte ett persiskt äldreboende i Tensta, där fanns definitivt ingen risk för undernäring, eller för brist på social gemenskap, däremot fanns mycket att lära.

– Ett problem som finns i vissa regioner i Sverige är kompetensförsörjningen i köken. Vi behöver få in yngre eldsjälar som vågar ta ut svängarna och tänka nytt, samtidigt som vi behöver kunskapen hos dem som varit med ett tag. Måltidscheferna skall skapa utrymme för idéer och att våga, så att vi kan locka människor till de offentliga köken, människor med ambitioner och som vågar vara kritiska. Tillsammans med Skolmatens vänner gjorde vi 2016 en Kartläggning av Sveriges kommuner gällande skolmaten i grundskolan . Där visas att 61 % av landets kommunala grundskolor har tillagningskök i direkt anslutning till sina skolrestauranger. I 2011 års kartläggning låg medelvärdet på 52 % och jag tror att andelen var som lägst under 1990-talet. Att laga mat så nära matgästen som möjligt är positivt ut flera aspekter, bland annat bidrar det till ett minskat matsvinn. Vi vet att det fortfarande finns livsmedelsinspektörer som säger nej till att barnen medverkar i förskoleköken och ibland skylls detta på Livsmedelsverket, men det är fel, det som behövs är att man har vettiga regler och vet vad man håller på med.

– Jag var med och startade upp ett antal öppna kök, alltså där man ser tillagningen och känner dofterna redan innan maten har kommit på borden. Det är både trivsamt och bidrar till att skapa trygghet. Ett gott exempel på idéer och visioner är Marks kommun, med konceptet FOOD-Mark.

– Kort sagt, den offentliga måltiden är ett guldägg, inte minst för de gamla, avslutar Eva.