SLL’s framgångsrika hållbarhetsarbete imponerar

På Upphandlingsdagarna i slutet av januari hörde jag Charlotta Brask tala om Stockholms läns landstings hållbarhetsarbete. De siffror och diagram hon visade var både förbluffande och imponerande. Men SLL har faktiskt en lite speciell historik på området, som inte är så känd.

En gång i tiden, på slutet av 90-talet och en bit in på 2000-talet producerade denna artikels författare avtalskataloger åt SLL och dåvarande upphandlingschefen, Alvar Bogren (numera hedersmedlem i SOI) såg redan då miljöfrågorna som mycket viktiga och var mycket noga med att SLL-katalogen, som kom ut två gånger per år, skulle ha fyllig information om det som då kallades EKU-verktyget. Detta verktyg skapades av Peter Nohrstedt, som numera är hållbarhetschef på SKL Kommentus Inköpscentral. Men på den tiden hade han inte gott om resurser. Alvar Bogren var en av dem som såg till att han fick tillgång till ett kontor och till en dator. Och när EKU-verktyget växte fram såg man till att det användes i upphandlingsarbetet. Sedermera och med hjälp av en rejäl statlig satsning utvecklades EKU-verktyget till att bli Miljöstyrningsrådets kriteriearbete för offentlig upphandling. Det är dessa kriterier, i vidareutvecklad form, som vi numera hittar hos Upphandlingsmyndigheten. Och SLL har alltså en hittills tämligen okänd roll i hur det nationella kriteriearbetet kom igång på 1990-talet.

Därmed åter till dagens verklighet. Charlotta visar mig runt i lokalerna och jag kan konstatera med viss glädje att SLL Hållbarhets 15 medarbetare delar lokaler med det 60-tal upphandlare som arbetar hos SLL. Det finns alltså alla möjligheter till informella kontakter och diskussioner dagligdags mellan upphandlarna och hållbarhetsexperterna, vilket Charlotta tycker är kul och funkar jättebra.

SLL Hållbarhet tillhör Landstingsstyrelsens förvaltning som arbetar på uppdrag av landstingsstyrelsen.  Av de 15 medarbetarna arbetar tre specifikt med koppling till upphandling. Vi arbetar också med uppföljning på miljökraven, exempelvis med hjälp av laboratorietest och vi är ofta med i Upphandlingsmyndighetens arbetsgrupper berättar Charlotta. Som föredragande tjänsteman i miljöberedningen kommer jag också i direkt kontakt med politiken, då inte minst Gustav Hemming (C) som är miljölandstingsråd. Några av de bilder som Charlotta visade på Upphandlingsdagarna ger en bra uppfattning om hur långt man har nått i arbetet fram till i dag.

Miljökrav i landstingets upphandlingar är ett av de viktigaste verktygen för att minska miljöpåverkan från varor och tjänster, såväl inom regionen som globalt. Stockholms läns landsting är ledande inom flera områden när det gäller hållbarhetskrav i upphandlingar.
– Genom innovationsvänliga krav är exempelvis sopsäckar, plastpåsar och vissa skyddsförkläden som upphandlas i samordnade avtal nu helt biobaserade. Hållbarhetskrav i upphandlingar gör att miljö- och hälsofarliga ämnen systematiskt fasas ut från upphandlade varor, berättar Charlotta

– Vi har också mycket kommunikation med förvaltningar och bolag, även i form av exempelvis miljöfrukostar, seminarier, hållbarhetsbrev etc. Vi har också gjort en turné för att berätta om vårt digitala verktyg, ibland har vi träffar för miljösamordnare, vi håller utbildningar, exempelvis om utfasningar av kemikalier, berättar Charlotta.

– Vi har en pågående IT-upphandling ute där vi använt sociala krav som både kvalificerings- och utvärderingskrav. Det innebär att leverantörerna redan i upphandlingsprocessen måste visa hur de arbetar med ex. mänskliga rättigheter och arbetsrätt i leverantörsled. Den hittar du här.

– Sedan ett antal år finns ett Nationellt kansli som samordnar landstingens och regionernas gemensamma initiativ för hållbar upphandling och där Pauline Göthberg arbetar som nationell samordnare. När vi samordnar oss kan vi bli både tydligare och kraftfullare i våra hållbarhetskrav. Även detta kansli finns i våra lokaler.

– Ett exempel på innovationsupphandling är SLL miljöambulans där vi miljömässigt försökte förbättra all prestanda, till exempel genom att den drivs med biogas, har LED-lampor, PAH-fria och dubbfria däck, har färre kemikalier inbyggda etc.

– Och vårt Miljöprogram för 2017-2021 visar på politikernas vilja att ytterligare stärka och förbättra miljöarbetet. Miljöprogrammet och utfasningslistor för kemikalier finner du här.

Vi avslutar med ett citat ur Miljöprogrammets syfte och bakgrund: I Sverige är det övergripande målet för miljöpolitiken att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att öka miljö- och hälsoproblemen utanför landet. Stockholms läns landsting är en viktig aktör i Sveriges arbete för att uppnå dessa mål. Världens stats- och regeringschefer har antagit globala mål för hållbar utveckling för att skydda planeten och dess naturresurser, utrota fattigdom och hunger och förverkliga de mänskliga rättigheterna. Landstingets miljöarbete bidrar till att uppnå nationella och internationella mål för hållbar utveckling.

Hållbar utveckling handlar om att säkerställa goda livsvillkor för alla människor nu och i framtiden.
Människan är i centrum, ekologin sätter ramarna och en sund ekonomi är en förutsättning och ett  medel för hållbar utveckling.