Charles Edquist vill se mer innovation

Charles Edquist diskuterar med Alejandro Firpo, statssekreterare hos civilminister Ardalan Shekarabi.

Charles Edquist är professor i innovation vid Lunds universitet och en av de flitigaste debattörerna och skribenterna kring innovation och hur den kan utvecklas i Sverige. På Konkurrensverkets uppdrag har han nu producerat forskningsrapporten Funktionsupphandling för innovation, välfärd och miljö, som publicerades 21 mars.

I rapporten riktar sig professor Edquist direkt till personer och organisationer som har ett intresse av offentlig upphandling, som vill förstå hur man kan uppnå fler innovationer (d.v.s. nya varor och tjänster) i den offentliga upphandlingen och som också vill bygga upp en förmåga och kompetens att realisera detta i praktiken. Han påpekar också att i EU upphandlas varje år för 2 trillioner kronor, annorlunda uttryckt 2 miljarder miljarder (2 000 000 000 000 000 000), ett tal som är svårt att omfatta men som rimligen borde leda till mycket mer innovation än som faktiskt sker.

Syftet med forskningsrapporten är att analysera hur offentlig upphandling kan möjliggöra och vara en drivkraft för innovationer och nyckelordet är funktionsupphandling. Den viktiga frågeställningen blir hur produktupphandling kan omvandlas till funktionsupphandling för att upphandlingen därmed ska kunna befordra innovation.

Tänk 200 år tillbaka, skriver professor Edquist. Tänk bort alla innovationer, i betydelsen nya produkter, d.v.s. det finns inga bilar, tåg eller flygplan, inga moderna medicinska apparater, inga telefoner, inget Internet. Denna hastiga blick i backspegeln räcker för att visa att innovationer är den kraft som mest omdanat våra samhällen.

EU-kommissionen publicerar varje år ett summerande innovationsindex. Enligt detta index har det svenska nationella innovationssystemet under ett antal år presterat bäst av alla EU-länder. Men Charles Edquist menar att detta bygger på en felaktig metodologisk grund. I själva verket presterar det svenska innovationssystemet sämre än genomsnittet bland EU-staterna och detta har också lett till att produktivitetsökningen i Sverige är svag. Den har minskat från nästan 4 procent 1997 - 2006 till mindre än en procent sedan 2007. Dessutom var tillväxten 2017 av BNP per invånare - ett annat mått på produktivitet - för Sverige lägst i hela EU. Detta är ett allvarligt problem för den framtida välfärden.

I den mån som marknadsaktörerna inte själva kan lösa dessa problem, så behövs en framsynt och effektiv offentlig innovationspolitik. För att vi ska kunna uppnå ett ökat antal innovationer i den offentliga upphandlingen bör en ökad satsning på funktionsupphandling vara en viktig del av innovationspolitiken.

Utifrån ett innovationsperspektiv, finns anledning att tala om – d.v.s. konstruera eller skapa – två huvudtyper av upphandlingar:
1. Upphandlingar som bygger på produktspecificering (produktupphandlingar) är när en offentlig organisation beskriver produkter som de vill köpa.
2. Upphandling som bygger på funktionsspecificering (funktionsupphandlingar) är när en offentlig organisation beskriver problem/funktioner som ska lösas/uppfyllas genom inköp och användning av produkter.

Dessa två huvudkategorier är också tillräckliga om man vill bedriva en upphandlingspolitik som leder till innovationer. Detta sker genom att produktupphandling omvandlas till funktionsupphandling. Dessa två huvudkategorier är både enkla och ändamålsenliga för sådana ändamål.

Några slutsatser i rapporten är.
• Innovationer är den viktigaste samhällsförändrande kraften över längre tider samt den viktigaste grunden för ökad produktivitet.
• Offentlig upphandling utgör en mycket stor del av vår ekonomi.
• Produktspecificering är ett allvarligt hinder för att innovationer ska kunna bli resultatet av upphandlingen.
• Funktionsspecificering (ställande av funktionskrav) är ett nödvändigt villkor för innovation. Funktionsspecificering är till och med det viktigaste villkoret för att innovationer ska bli resultat av offentlig upphandling.
• Produktupphandling bör omvandlas till funktionsupphandling för att upphandlingen därmed ska kunna befordra innovationer.
• Funktionsupphandling kan påverka innovationsprocessers hastighet, men också deras riktning. Upphandling med inriktning mot sol i stället för kol kan exempelvis mildra klimatutmaningen.
• Om man vill befordra innovationer genom upphandling, så bör funktionsspecificeringar användas i så hög utsträckning som möjligt.

Om funktionsupphandling som leder till innovationer ska genomföras på bred front så behövs en handlingsplan för implementering av funktionsupphandling. En del av rapporten inriktas därför på att skissa på hur en sådan handlingsplan kan utvecklas. Utvecklingen och genomförandet av den kommer att leda till kreativitet och innovativitet hos leverantörer, samt ökad konkurrens mellan leverantörer och produkter. Detta leder i sin tur till högre kvalitet hos offentliga tjänster (d.v.s. till innovationer i offentlig sektor).

Att dela upp offentlig upphandling i produktupphandling och funktionsupphandling och argumentera att den senare öppnar för innovationer förefaller vara en mycket enkel och självklar tanke, skriver professor Edquist.

Hela forskningsrapporten finns att ladda ner här.