Sven-Olof Ryding – miljöanpassad offentlig upphandling

Många av dagens upphandlare känner förmodligen inte till Sven-Olof Ryding. Men under sin långa tid som mycket drivande chef på Miljöstyrningsrådet spelade han en avgörande roll för utvecklandet av miljökrav i den offentliga upphandlingen. Miljökrav var ingen självklarhet på den tiden, till exempel var Konkurrensverket länge emot dem. På bilden ovan ser vi Sven-Olof som prisutdelare på konferensen ”Grön upphandling” hösten 2010. Numera arbetar han på IVL/Svenska Miljöinstitutet och har nyligen släppt den omfattande rapporten ”Upphandla klimatsmart och cirkulärt i ett livscykelperspektiv” från ett gemensamt projekt mellan IVL och SKL genom SKL Kommentus AB, och inom ramen för SIVL:s samfinansierade forskning.

Rapporten tar avstamp i ett stort antal olika bakgrundsförutsättningar – hur den miljöanpassade offentliga upphandlingen utvecklats sedan snart 25 år, lagstiftning inom området, förekomst av olika former av upphandlingsstöd från olika aktörer på marknaden samt goda exempel på framgångsrika upphandlingar i kommuner. Rapporten syftar också till att informera om utgångspunkterna för att kunna beakta ett livscykelperspektiv och cirkulär ekonomi i den miljöanpassade offentliga upphandlingen, de trender som pågår nationellt och internationellt. Dessutom ges en historisk återblick av arbetet med miljöanpassad offentlig upphandling.

I rapporten konstaterar Sven-Olof att ” Den miljöanpassade offentliga upphandlingen står inför nya och spännande utmaningar. Behovet av att beakta ett livscykelperspektiv har visat sig vara mycket betydelsefullt för en effektiv upphandling för att ge en helhetsbild av en produkts miljöpåverkan och möjligheten att skapa cirkulära materialflöden. I praktiken innebär detta att upphandlande myndigheter måste börja beakta ett livscykelperspektiv och börja efterfråga LCA och EPD i sina förfrågningsunderlag, som kvantitativa underlag vilket visat sig användbara i bygg- och livsmedelssektorn. För närvarande synes utveckling av nya upphandlingsförfaranden ske genom frivilliga marknadsmässiga initiativ, som förhoppningsvis med tiden kan få ett brett marknadsmässigt genomslag i den offentliga sektorn.
Rapporten föreslår en komplettering av arbetet med miljökriterier för att förbättra upphandlingsarbetet genom att öppna möjligheterna att beakta och premiera de leverantörer som kan offerera produkter som överstiger de krav som framgår i förfrågningsunderlagen genom att förorda en breddning av konceptet miljöeffektiv upphandling till att omfatta tre sammanhängande utgångspunkter – LCA-underlag, drivande miljökrav och incitamentsavtal. Upphandlingsarbetet måste bli mer flexibelt och inte bara i detalj beskriva det man önskar upphandla, vilket kan leda till ”inlåsningseffekter”. Det är viktigt att tillämpa upphandlingsformer som gynnar de anbudsgivare som regelbundet utvecklar miljösmarta lösningar, små som stora, utgående från vad som är relevant utifrån ett helhetsmässigt miljöperspektiv – en form av ”regelbundet innovationsarbete”.

Rapporten får nog ses som ett måste för alla som arbetar aktivt med utvecklingen av miljökrav i den offentliga upphandlingen. Den har ett brett, både svenskt och internationellt, perspektiv, och går detaljerat in i de nya möjligheter som erbjuds när det gäller att arbeta med LCA-databaser, EPD-information, miljödeklarationer, hur man ställer miljökrav för cirkulär upphandling. Den ger goda exempel på effektiva miljökrav, erfarenheter av innovationsupphandling utifrån miljökrav etc.

I bilaga 1 ”Offentlig upphandling – ett flexibelt och lokalanpassat styrmedel” gör han intressanta jämförelser mellan å ena sidan ekonomiska styrmedel (som exempelvis skatter, subventioner, ersättningar, avgifter, handel med  utsläppsrätter, pantsystem etc) och å andra sidan miljöanpassad offentli upphandling som ett administrativt styrmedel. Jämförelserna sammanfattas i två intressanta tabeller.

I bilaga 2 ger Sven-Olof en rad exempel på svenska upphandlingar som genom drivande och utvecklande krav. har fört miljöarbetet framåt.

Den sista bilagan i rapporten, nr 6, består av en historisk återblick över miljöanpassad offentlig upphandling i Sverige, där viktiga händelser och skeenden beskrivs i 23 punkter. Den startar 1994 och har följande ganska talande rubriker.

1. Västernorrlandspärmen, EKU-delegationen m.m.
2. AB Svenska Miljöstyrningsrådet
3. En nationell handlingsplan för miljöanpassad offentlig upphandling
4. Införande av en särskild ”bör-regel” i upphandlingslagstiftningen
5. Konkurrensverket publicerar en rapport som ifrågasätter värdet av den miljöanpassade offentliga upphandlingen
6. Miljöstyrningsrådet föreslås ta över allt arbete med miljökriterier – även för miljömärkningen
7. Etablerade av ett upphandlingsstöd vid Kammarkollegiet
8. Regeringen avslutar handlingsplanen för miljöanpassad upphandling redan efter den inledande treårs-perioden
9. En statlig utredning – En ny upphandlingsmyndighet – föreslår att Miljöstyrningsrådets verksamhet överförs i myndighetsform
10. Sverige i internationell tätposition för arbete med hållbar upphandling
11. Riksrevisionen stöder Upphandlingsstödsutredningens slutsatser att bibehålla Miljöstyrningsrådets verksamhet
12. Kommerskollegium påpekar att kriterieverksamheten inte följer EU-rättsliga principer
13. Konkurrensverket föreslår slopande av ”bör-regeln”
14. Upphandlingsstödsutredningen föreslår att bibehålla Miljöstyrningsrådets verksamhet
15. Utredningen ”Goda affärer – en strategi för hållbar offentlig upphandling” delar, i princip, Upphandlingsstödsutredningens slutsatser att bibehålla Miljöstyrningsrådets verksamhet
16. Finansdepartementet publicerar rapport om ”Offentlig upphandling eller gröna nedköp”
17. Regeringen beslutar om en ”förtida” avveckling av Miljöstyrningsrådet
18. Miljöstyrningsrådets kriteriearbete tappar fart under avvecklingsarbetet
19. Vetenskaplig avhandling med kritik mot miljökrav i upphandling
20. Förslag till en ny organisation för att säkerställa Miljöstyrningsrådets framtida verksamhet
21. Konkurrensverket splittrar det samlade kriteriearbetet
22. Statskontoret genomför en analys av ”Konsekvenser av och risker med att införa Miljöstyrningsrådets verksamhet i en ny myndighet”
23. Den formella avvecklingen av Miljöstyrningsrådets verksamhet

Hela rapporten går att hämta genom att klicka här.