SKL – Mötesplats samhällsbyggande

För första gången bjöd SKL – Sveriges kommuner och landsting – in till en stor och bred konferens kring hur vi skall ta hand om de stora utmaningar som Sverige står inför. Här skulle frågor tacklas, som exempelvis infrastrukturplaneringen, det regionala utvecklingsuppdraget (när nu alla landsting har blivit regioner), hur vi skapar attraktiva och levande stadsmiljöer, den digitala infrastrukturen, den nya bostadspolitiken och mycket mer.

Konferensen var fulltecknad, med cirka 200 deltagare och gick av stapeln i en annorlunda miljö på Slakthusområdet i Stockholm. Plenumlokal var den så kallade Slaktkyrkan, det vill säga det gamla tarmrenseriet. Här påbörjas nu ombyggnaden av området till en modern mångfunktionell stadsmiljö, med ett brett utbud av bostäder, kontor, en evenemangs- och nöjesknutpunkt, egen tunnelbanestation och där åldre kulturhistorisk miljö blandas med nya byggnader och mycket grönska och öppna ytor och mötesplatser. På bilden ovan syns lite av allt det klotter som har sparats i Slaktkyrkan, som nu används som konferenslokal men även för klubb- och musikverksamhet. Vi ser också Fållan, där korna lastades av inför slakten.

Anders Knape och Katrine Marçal

Vi hälsades välkomna till konferensen av SKL’s ordförande, Anders Knape. Han konstaterade i sitt inledningsanförande att Sverige och Europa står inför gigantiska investeringar och reinvesteringar, större än på 1960-talet. Problemen bygger inta bara på den förändrade demografin, där vi får allt fler äldre och barn, samtidigt som det råder brist på människor i arbetsför ålder. Utan vi har också helt nya klimatbaserade problem som skyfall, översvämningar, vattenbrist med mera. I en del länder i Europa minskar befolkningen, vilket gör deras utmaningar ännu värre.

Gunilla Glasare, direktör på SKL konstaterade att vi kommer att behöva göra saker på helt nya sätt i framtiden och vi behöver prata om hur. Just därför har vi lagt konferensen i ett omvandlingsområde och vi kommer att fortsätta konferensen nästa år.

Därefter var det dags för Londonbaserade journalisten Katrine Marçal att bjuda på en omvärldsspaning kring utvecklingen i Europa och inte minst utifrån Brexit-utträdet. Hon konstaterade att Brexit inte hade blivit av om Storbritannien hade varit bättre på samhällsbyggande och mindre centralstyrt och ålderdomligt i strukturerna. Det blev en stundtals dråplig presentation, där hon bland annat visade en bild på David Cameron i sin skrivarstuga, mannen som kallats ”Storbritanniens sämsta premiärminister genom tiderna” och som initierade Brexit-omröstningen för att ”vi måste äntligen sluta prata om EU-frågan”. Det gick åt skogen och nu pratar alla bara om EU-frågan. Hans memoarer blir något defensiva. Hon konstaterade också att parlamentet är en väldigt ålderdomlig brittisk miljö och det faktum att alla barer i parlamentet är skattefinansierade bidrar till den höga ljudnivån. Hon visade också en bild på svårt chockade svenska journalister efter Brexit-omröstningen och berättade att till och med hennes bröstpump slutade fungera, vilket hennes nyfödda barn inte uppskattade.

Hon konstaterade dessutom att trots att två tredjedelar av Europas befolkning är för EU tror de flesta att EU kommer att kollapsa.

Hon menade också att utträdet kommer att bli en dramatisk krasch och berättade sedan om fem läxor från Brexit.
1. Populismen är inte så enkel som vi tror, det handlar inte bara om en stängd eller öppen dörr. May missuppfattade och trodde att allt handlade om invandringen. (Regeringen hade beräknat att den skulle handla om 17 000 personer medan den verkliga siffran blev över en miljon.)
2. Populismen leder till nya politiska identiteter. I dag är Brexit-frågan viktigare än vänster-höger i politiken. Det är svårt att bygga ett samhälle utifrån sådana perspektiv.
3. Europa är inte bara länder utan även regioner. Gränsen mellan Nordirland och övriga Irland blir en hård gräns, vilket kan väcka liv i gamla konflikter. Konflikten stad-land kan också komma att bli större.
4. Revolutioner radikaliserar sig själva. Boris Johnson var tidigare för att stanna i EU, nu är han beredd att lämna till vilket pris som helst.
5. Det var inte så lätt att lämna EU som britterna trodde. Men det innebär faktisk att det verkligen är för svårt för vilket land som helst att lämna EU.

Man kan tycka att det är bisarra saker som händer i Storbritannien, men det man fajtas med är problem som även finns här i Sverige.

Lunchen serverades från Food Trucks och förtärdes på Slaktkyrkans innergård. Eftermiddagen fylldes sedan av parallella seminarier Ett av de mest intressanta var då SKL’s chefsekonom Annika Wallenskog talade om Ekonomin och samhällsbyggandet – hur går det ihop? Annika konstaterade bland annat kommunernas självfinansiering kommer att minska och lånebehovet kommer att öka. Investeringarna på området förskolor, skolor och äldreboenden kommat att öka från 80 till 180 miljarder per år. Kraven kommer att öka på smartare upphandlingar och smartare kommunal planering. Som ett exempel på smart upphandling nämnde hon SKL Kommentus upphandling av typhus. Ramavtalet ”Bostadshus 2016 – Nya Hus” möjliggör köp av permanenta bostadshus på ett snabbt, flexibelt och kostnadseffektivt sätt. Hon hoppas nu att avtalet skall kunna utvecklas till att även omfatta äldreboenden På samma sätt hoppas hon att SKL Kommentus pågående upphandling av förskolor skall kunna utvidgas till att även omfatta skolbyggnader.

Många kommuner kommer att sälja mark och få in exploateringsintäkter för att lösa finansieringen. Men att lägga in dessa inkomster i budgeten innan de faktiskt har genomförts kan straffa sig, då kan det gå som för Danderyd, som nu får höja skatten med 1:40.

Att staten lägger 95 miljoner till utbyggnad av bredband är en löjligt låg siffra menade Annika, om vi skall kunna använda digitaliseringen som en av de viktigaste möjligheterna till besparingar och effektivare verksamhet. Antalet barn och antalet äldre kommer att öka väldigt mycket mer än antalet arbetsföra, vilket gör att det demografiska problemt kommer att öka allt mer. Många klagar i dag på att det betalas så oerhört mycket i bidrag till invandrare. Men av den totala kostnaden för välfärden, cirka 1000 miljarder per år, är bara 11 miljarder bidrag (alltså det som förr kallades socialbidrag) och då gäller siffran för både svenskar och invandrare/nyanlända sammanlagt. Däremot tjänar vi mycket på att många nyanlända är i arbetsför ålder och minskar problemet med demografin.

Annika avslutade med en framtidsspaning där hon konstaterade att staten borde ge färre riktade bidrag till kommunera och fler generella. Vi kommer under lång tid att ha för få invånare i arbetsför ålder, prognoserna pekar på att demografin kommer att förbättras först kring 2037!

Dagen avslutades med en diskussion mellan Darja Isaksson, generaldirektor på Vinnova och Klas Danerlöv från SKL innan det var dags att avsluta med mingel, middag och jazziga toner. Darja citerade sin företrädare på Vinnova, Charlotte Brogren, som brukade säga. ”Att vara innovatör är att vara i ständig rörelse.” Hon menade också att Vinnovas roll innebär att vara ett smörjmedle för innovation och hållbar tillväxt. Men nya tekniker ger nya sårbarheter. När Uber kom så ökade trafiken kraftigt i många städer – så kan vi inte ha det. I dag löser vi inte samhällsproblemen i den takt som behövs, nästa generation kommer inte att ha samma möjligheter. Om en enda procent av den offentliga upphandlingen skulle gå till innovation så akulle det vara som att få två Vinnova till, i pengar räknat.

Dag två inleddes med en diskussion kring framtidstron i Sverige där Lina Bjerke, doktor i nationalekonomi konstaterade att landsbygden i dag tycks ha reducerats till ett ”utbud för de urbana” vilket betyder att man över huvud taget inte har förstått dess betydelse. Landsbygdskommunerna har störst andel innovation och störst tillväxt per capita. Att flytta till landsbygden kan upplevas som en inkomstförlust, men inte om man ser till huspriserna.

Den följdes av en spänstig och intressant debatt mellan Anette Riesbeck, kommunstyrelsens ordförande i Rättvik och Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande i Malmö, kring arbetet med Agenda 2030 – från politisk vilja till resultat. Detta ämne återkommer vi till i ett separat reportage.

Förmiddagen avslutades med en paneldebatt kring ”Hållbar samhällsutveckling – hur åstadkommer vi den tillsammans?”. Även detta ämne skall vi återkomma till.

Efter lunchen avslutades dagen med att antal olika aktiviteter som man haft möjlighet att välja mellan.
1. Stadsinnovation och omvandling: en promenad med visning i Slakthusområdet.
2. En ny storhamn på historisk mark: unik förhandsvisning av Stockholm Norvik Hamn i Nynäshamn.
3. Renovera, bygga nytt och överbrygga: en cykeltur till Östbergahöjden och Valla torg.
4. Går det att sopsortera ”på stan?” vi går på service-safari och utvecklar för en mer hållbar stad.