Insight Events tillsammans med samarbetspartners Ulfsdotter Law och Mannheimer Swartling arrangade Upphandlingsforum 12-13 november 2019 (samt fördjupningspass 11 november) Konferensen var slutsåld sean flera månader och många stod i kö. 260 personer hade samlats på Bonnier Conference Center i Stockholm. Vi fick möjlighet att delta på en del av konferensen.
Moderatorer på konferensen var Anna Ulfsdotter Forssell, advokat, Ulfsdotter Law/ Advokatfirman Ulfsdotter och Johan Carle, advokat och delägare, Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Här inleder de konferensen tillsamman med Insight Events projektledare, Ruth Sylwan.
Inledare och Keynote speaker var Rickard Jernsten, generaldirektör på Konkurrensverket. Han gav en överblick över Konkurrensverkets principer i arbetet och då specifikt med upphandlingsfrågor, som ett 20-tal anställda arbetar med. Grundprincipen i arbetet är ”Hellre kommunikation än rättsfall”, förutom då det handlar om prejudikatsfrågor, då krävs process i domstol.
Rättsområdet upphandling är stort i pressen, vårt arbete är att få systemet att fungera. Vi får mycket tips, cirka 300 underbyggda tips per år. Vad gäller det aktuella fallet med Alingsås kommun och Bräcke Diakoni är det bra att det blev prövningstillstånd i Högsta Förvaltningsdomstolen, det behövs en bättre belysning och det gäller även IOP.
Vi vill också uppnå en bättre konkurrenssituation i upphandling och att medvetet runda LOU måste åtgärdas i domstol. Vi vill också få den maximala upphandlingsskadeavgiften höjd från 10 till 20 miljoner kronor. En annan viktig fråga där det behövs tydlighet är när kommunala nämnder/förvaltningar kan vara ”egna” upphandlande myndigheter. Ytterligare frågor som kräver tydlighet är kring koncessioner, hyrpersonal och konstnärliga inköp.
Vi arbetar också med ställningstaganden i olika frågor, cirka 3-4 per år.. ”Så tolkar vi denna fråga”.
I slutänden gäller helt enkelt, ”Det skall vara lätt att göra rätt”.
En stund senare fick vi även höra Malin de Jounge, enhetschef på enheten för otillåtna direktupphandlingar gå igenom ett antal frågor kring upphandlingsskadeavgift och arbetet med tillsyn, nu och i framtiden.
Däremellan hann vi med en debatt med Henrik Karlsson, förvaltningsdirektör på Inköps- och upphandlingsförvaltningen, Göteborgs Stad och Pontus Eriksson, stadsjurist, Malmö Stad under ledning av Anna Ulfsdotter Forssell.
Vad har hänt och vägen framåt var den något kryptiska titeln på debatten. Den syftade dels på frågan om förenkling av upphandlingslagarna, dels specifikt på den så kallade Förenklingsutredningen, med Anna Ulfsdotter Forssell som utredare. Både Göteborg och Malmö var remissinstanser. Frågorna specificerades så här.
• Har vi för många överprövningar? Har vi ett problem?
• Remissinstanserna ger sin syn på förslaget om ansökningsavgift
• Remissinstanserna ger sin syn på förslaget om processkostnadsansvar
• Övriga reflektioner/synpunkter på utredningen
• Andra sätt att minska antalet överprövningar? Behöver vi minska antalet överprövningar och hur ska det i så fall ske?
Anna inledde med lite statistik. Vi har gått från 51 överprövningar 1994, via knappt 1.000 år 2003, drygt 2.000 år 2009, drygt 4.000 år 2016 och nu cirka 3.000. Det motsvarar 6,5 procent av alla upphandlingar. Samtidigt har Tyskland under 1.000 och våra nordiska grannar under 500 överprövningar, medan Storbritannien håller sig på cirka 25! I Sverige vinner leverantörerna 25 procent av målen. Anna berättade också att som utredare har hon ingen insyn i vad som händer när hon väl överlämnat utredningen.
Henrik Karlsson menade att det är tiden, alltså de långa handläggningstiderna i domstol som är problemet – inte rätten att överpröva, vilket Pontus Eriksson höll med om. Man hade bestämt sig redan innan utredningen påbörjades för att överprövningar är ett problem. Och Henrik fyllde i med att det inte är affärsmässigt att starta en upphandling åratal innan den skall vara klar. Så varför har vi så många överprövningar Dels har vi många privata utförare. Och det finns stora skillnader i upphandlingsmognad, både hos leverantörer och myndigheter.
Va gäller frågan om ansökningsavgift tror inte Henrik att den har någon större effekt, men den känns obekväm om man ändå har rätt till prövning. Och Pontus fyllde i att rena okynnesöverprövningar sker väldigt sällan numera. Förresten vinner vi i Malmö snarare 100 procent av överprövningarna. Henrik menade att en partssammansatt klagonämnd innan domstol fortfarande är ett bra förslag medan Pontus lutade åt en specialdomstol för upphandlingsmål.
Vad gäller processkostnadsansvar menade Pontus att det finns fler nackdelar än fördelar. Den kommer att förlänga handläggningen ännu mer. Den kommer att hämma viljan att driva mål vilket innebär att oklarheter kommer att kvarstå. Henrik menade att båda parter bör stå för sina kostnader och nämnde att SKL gjort en utredning om samhällskostnader.
Den sista frågan blev om det finns andra sätt att lösa problemet. Henrik undrade hur man skall mäta effekterna Att tillåta täckningsköp löser vissa problem men inte alla. Man kan inte köpa en tillfällig bro, exempelvis. Pontus ansåg att utredaren var för bakbunden. Man borde tvinga leverantörerna att visa sina kort tidigare i processen.
*
Detta var ett axplock från Upphandlingsforum. Konferensen återkommer 17 november 2020.