SOI i Almedalen 2019

Som alltid deltog SOI i mängder av aktiviteter under Almedalsveckan. Två av arrangemangen stod SOI för, nämligen ”Frukostsamtal om framtidens offentliga inköpare och kompetensförsörjning” samt ”Årets viktigaste frågor i upphandlingsdebatten” Vi avrundade spaningsseminariet med ett eget mingel i S:t Pers ruin där vi serverade räddade frukter tillsammans med Rescued fruits. Ett mycket lyckat arrangemang som vi hoppas kunna få arrangera igen. Debatten om de viktigaste upphandlingsfrågorna kan du se genom att klicka här. OBS! Du måste ange koden almedalen för att se den. Nedan berättar vi om några av de övriga aktiviteterna.

SOI’s ordförande, Emma Breheim fick starta med en sittning i Heta Stolen hos Dagens Samhälle, där hon intervjuades av DS repoerter, Johan Delby. Ämnet var ”Kan offentlig upphandling göra Sverige fossilfritt?”. Utgångspunkten var en debattartikel utifrån en undersökning av DS Insikt, som hävdar att ineffektiviteten i offentlig upphandling kostar 135 miljarder kronor per år.
– Ineffektiviteten beror framför allt på den juridifiering som har präglat den offentliga upphandlingen under många år menade Emma. Fokus har inte legat på vad vi skall göra och vad vi skall uppnå, exempelvis när det gäller hållbarhetsmål. Så visst går det att göra mycket mer med pengarna.

– Kan det hänga ihop med bristande kompetens?
– Ja, men vi jobbar ju på uppdrag och även där behövs kompetens. Vi vill se en tvärvetenskaplig högskoleutbildning. Att vara upphandlare i dag är ett brett yrke, här behövs tekniker, ingenjörer, säljare, ekonomer, jurister etc.

– Är upphandling för krånglig och komplicerad?
– Juridifieringen har präglat hela området och vi har onödigt krångliga regler, speciellt under tröskelvärdena. Det behövs betydligt enklare regler att hålla sig till och vi har ställt ett konkret förslag.

– Hur är läget med överprövningar.
– Cirka 7-8 procent av upphandlingarna överprövas och offentlig sektor vinner 80 procent av dem. Det skulle behövas smabbare prövningar eftersom det blir störningar och kostnader för verksamheterna. I Förenklingsutredningens förslag från i fjol ingår att man kan tvingas stå för motpartens kostnader, vilket kommer att slå hårt mot små företag.

– Kan offentlig upphandling bidra till att göra Sverige fossilfritt?
– Det finns starka motiveringar till att driva Agenda 2030. Om vi ställer krav på andra lösningar så kommer företagen att producera dem.

– Jobbar alla på det viset?
– Den nationella upphandlingsstrategin är bara styrande för statliga myndigheter. Men många kommuner sätter nu mål som är i linje med strategin. Lagstiftningen är bara grunden och offentlig upphandling blir en funktion av hur politiken styr.

 – Måste allt vara så billigt som möjligt?
– Nej, det skall vara rätt kostnad kopplad till de mål man har. Ett exempel är Region Skånes nya förkläden. Då blir det dyrt i början men en stor samhällsvinst på sikt. Omvänt kan ett kortsiktigt lågt pris bli helt fel i förlängningen. Offentlig upphandling är ”konsumentmakt i stor skala”.

– Kommer hållbarhet att bli en ännu större fråga på sikt?
– Vi är redan på väg dit. Nyckeln är att vi måste följa upp våra krav.

– Och livscykelkostnad?
– Vi skall inte bara se till inköpspris utan till totalkostnad. Cirkularitet och återanvändning.

– Försöker leverantörerna erbjuda sådana lösningar?
– Många företag ser hållbarhet som en viktig del i verksamheten och offentlig sektor är en viktig del i den förändringen, utifrån sin köpkraft.

Ett annat intressant evenemnag var debatten ” Vilka förväntningar finns på den offentliga upphandlingen när samhället och världen förändras?” Den arrangerades av Upphandlingsmyndigheten och SKL Kommentus .Förutom Emma Breheim  från SOI deltog Ola Kroon, HBV, Olof Molander, chef ramavtal på SKL Kommentus, Ann-Sofie Lillberg, chef för affärsenheten på Upphandlingsmyndigheten och Magnus Johansson, konkurrens- och upphandlingsexpert hos  Företagarna.

Klimatet och digitaliseringen är exempel på förändringar som påverkar den offentliga affären idag och imorgon. Det ställs miljömässiga och sociala krav i upphandlingar och medborgarna förväntar sig bra service. Finns resurserna och kompetensen att upphandla och vad händer med konkurrensen? Att hantera den snabba tekniska utvecklingen, befolkningsförändringar och klimatomställningen kommer vara stora utmaningar i framtiden. Hur ska man bäst adressera detta och vad innebär det för den offentliga affären? Inköpsarbetet kommer att bli allt mer komplext och vara ett styrmedel för att uppnå uppsatta mål. Men hur påverkar det kompetensen hos de upphandlande myndigheterna? Vad blir konsekvensen av att ställa fler krav i upphandlingarna?

Magnus Johansson från Företagarna menade att hans medlemmar är väldigt intresserade och tror att offentlig upphandling kan bidra till förändring, om vi gör det tillsammans. Men det är viktigt att kraven är relevanta och kopplade till kontraktsföremålet. Ofta blir det för krångligt.

Emma Breheim sade att 2030-delegationen skall lyfta de globala målen och vilken roll upphandlingen skall ha. En allt mer ansträngd ekonomi gör inköp till en än viktigare spelare. Politiken skall sätta målen och se till att inköp är organiserat så att de kan uppnås och följas upp. Vi behöver rekrytera mer kompetens.  

Olof Molander, SKL Kommentus, pekade på att vi lever i en annan och mer komplex värld. Det behövs enkelhet, samarbete med varandra och med marknaden och fokus skall inte vara på tekniken utan på konsekvenser. Vi behöver innovationsupphandling och nya affärsmodeller.

Ola från HBV menade att inköp är en strategisk fråga i alla organisationer, att det finns ett glapp och att leverantörerna ibland ligger före i hållbarhetsfrågor. Där måste vi skaffa mer kompetens.

Ann-Sofie Lillberg på Upphandlingsmyndigheten sade att offentliga inköp måste göras attraktiva för leverantörerna och där behöver även den politiska ledningen se potentialen. En avtalscontroller kan ta in mer än tio gånger pengarna hen kostar. Vi vill förmedla goda exempel och boosta upphandlarna.

Olof påpekade att vi måste bli mycket bättre på omvärldsanalys och Ola kontrade med att det är en pågående resa där vi hela tiden höjer kompetensen.

Emma konstaterade att vi lägger mer tid på kontraktet än på själva upphamdlingen. Men upphandlingen är ju viktigare än upphandlingsdokumentet. Även här kontrade Ola med att ”vi lägger allt mer kraft på analys och allt mindre på upphandlingsdokumentet”.

Magnus  menade att vi fortfarande behöver höja upphandlingen till en mer strategisk nivå. Om antalet anbud minskar så är det oroväckande. Och skall upphandlingen lösa samhällsproblem  så ökar kraven på leverantörerna.

Emma sade att det är en viktig fråga varför företag väljer bort upphandlingar. Men när vi blir bättre på att dela upp upphandlingarna så är det naturligt att det blir färre anbud per upphandling.

Magnus menade att attraktionskraften hos offentlig upphandling fortfarande kan höjas men att sämre konjunkturer kommer att bidra till detta.

Olle tyckte att vi kan förenkla kraven och att för mycket fokus fortfarande ligger på att inte göra fel.

Emma konstaterade att digitaliseringen kommer att förändra upphandlarrollen och ge mer fokus på dialog och goda affärer.

En egenföretagare i publiken ansåg att för mycket fokus ligger på krånglig formalia medan man ofta är dåliga på att beskriva vad man vill ha. Fortfarande behövs en kurs för att klara av att lämna anbud. Ytterligare en i publiken ville se en gratis upphandlingsdatabas, det skulle ge fler leverantörer.

Emma avslutade med att vi fortfarande behöver mer dialog i upphandlingarna och att det skulle underlätta för små företag att lämna anbud.

Även Martin Kruse från SOI’s styrelse var med i Almedaldsdebatterna. Bland annat på seminariet ”Vilka samhällsvinster skapar sysselsättningskrav i offentliga upphandlingar?” som arrangerades av Upphandlingsmyndigheten och SKL Kommentus. Förutom Martin deltog även Mikko Kesä, arbetsmarknadsexpert från Finland, Inger Ek, generaldirektör, Upphandlingsmyndigheten, Niclas Lamberg, HR-direktör på Trafikverket, Ellen Hausel Heldahl, jurist och expert på offentlig upphandling, Svenskt Näringsliv samt Jan Björklund, kommunalråd från Helsingborgs kommun (S).

Den finske arbetsmarknadsexperten Mikko Kesä inledde med att berätta om en finsk studie av olika arbetsmarknadsinitiativ. Han har beräknat kommunernas faktiska kostnader för arbetslösa personer i olika kategorier. Studien visar att sysselsättningskrav i offentlig upphandling är den absolut mest framgångsrika metoden sett ur ett ekonomiskt perspektiv. Därefter vidtog en paneldebatt kring följande frågor. Hur effektivt är sysselsättningskrav som arbetsmarknadsverktyg? Kan vi räkna med samma positiva resultat i Sverige? Och panelen var inte helt enig.

Utgångspunkten i debatten blev följande fråga. Är det rätt eller fel att använda offentlig upphandling som ett arbetetsmarknadsverktyg?

Martin Kruse inledde med att säga att det är en naturlig förväntan att vi använder samhällets resurser och köpkraft till samhällsförbättring. Niclas Lamberg, Trafikverket, höll med, dock med reservationen att det måste ske med rätt nivå och balans, vilket han för Trafikverkets del tyckte fungerar mycket bra.

Ellen Hausel Heldahl tyckte tvärtom, utifrån att det tar alldeles för lång tid att analysera resultatet, att utifrån EU-rätten kan man inte ställa krav på att praktikanter skall komma från en viss ort eller plats och att rimligheten är tveksam, medan Inger Ek, Upphandlingsmyndigheten, såg det som självklart att offentlig upphandling med sin stora köpkraft skall vara ett av många verktyg för ssamhällsförbättring.

Martin Kruse berättade att han gjort en plus- och minuslista. Det handlar om att spara på totalen i samhället, att skapa framtidstro (vilket är svårt att mäta). Det hänger tätt ihop med strategiskt inköpsarbete och det är bra för unga att få arbeta med samhällsutveckling.

Niclas Lamberg berättade att Trafikverket har ett regeringsuppdrag på området sedan 2015, men att det också handlar om att få en bredare rekryteringsbas och att hitta nya sätt att fylla på kompetens i organisationen. Ellen tyckte att näringslivet redan har ett huvudansvar och att det ofta handlar om mindre företag medan Inger ansåg att det inte finns någon motsättning i att det finns olika modeller och att den finska undersökningen tydligt visade styrkan i de offentliga initiativen. Vi vet inte om det blir dyrare så här men det är så viktigt med ett ”riktigt” jobb och under rätt förutsättningar.

Jan Björklund, kommunalråd från Helsingborgs kommun, berättade att det finns en politisk enighet kring arbetet och att cirka 130 företag är inbegripna i dialog kring upphandlingar med kommunen. En stor grupp nyanlända deltar nu i arbetsplatsutbildning på olika nivåer och det handlar ibland även om personer med en ”trasig” bakgrund. Vi förflyttar människor från bidragsberoende till arbete, sade han.

Martin Kruse berättade att Arbetsförmedlingen samarbetar mycket med Trafikverket, när det gäller att ta fram lämpliga kandidater till praktik och lärlingsplatser. Och han har väldigt svårt att se någon motsättning mellan vad privata företag respektive offentlig sektor gör. Ellen påpekade att företagen har ett rekryteringsansvar och måste få vara med vid selekteringen. Inger menade att i Upphandlingsmyndighetens modell får organisationerna rekryteringshjälp men väljer sedan själva. Martin Kruse bekräftade att Arbetsförmedlingen arbetar så och att erfarenheterna från det stora Cross Rail-projektet i London var väldigt goda, både till effekterna men också till att leverantörerna fick konkurrensfördelar.
Niclas Lamberg berättade att inom Trafikverket anpassar man modellerna till olika typer av och storlekar på upphandlingar.

Jan Björklund sade att det finns en grupp människor som står långt från arbetsmarknaden och att Helsingborg har en dialogmodell som fungerar, vilket innebär att arbetet ger en vinst både för den enskilde och för samhället.

I slutänden var alla debattörer eniga om att frivillighet och dialog är bra. Låt den offentliga köpkraften sätta bollen i rullning tyckte Martin Kruse och Jan Björklund menade att det är bra att även den ideella sektorn kommit in i utvecklingen.

Avslutningsvis ytterligare ett par bilder från Almedalen.