De offentliga livsmedelsinköpen blir alltmer hållbara, Upphandlingsmyndighetens kriterier används i ökande omfattning och klimatpåverkan till följd av livsmedelsinköpen minskar. Det visar en studie som myndigheten genomfört under 2020. Studien pekar också på att ett strategiskt inköpsarbete med hållbarhetskrav i upphandlingar inte bara är bra för miljön utan även kan ge lägre kostnader.
Studien visar att myndighetens kriterier används för en växande andel av livsmedelsinköpen. År 2016 var andelen 53 procent, för att 2019 vara uppe i 60 procent. Många livsmedelsföretag och producenter redovisar öppet om och på vilket sätt de uppfyller kraven. Det innebär att hållbarhetskriterier bidrar till att driva utvecklingen på den svenska marknaden.
Många vill arbeta med att öka hållbarheten i livsmedelsinköpen och viktiga insatser görs av såväl upphandlande organisationer som leverantörer och producenter. Resultatet av dessa ambitioner och ansträngningar går att se i analysen. Samtidigt finns det troligtvis utrymme för ytterligare förbättringar.
Värdeandel av livsmedelsinköpen som är inköpta med Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier
Hållbarhet behöver inte kosta mer
En intressant indikation utifrån studien är att produkter som uppfyller hållbarhetskrav inte behöver kosta mer än produkter som inte gör det. Strategiskt inköpsarbete tycks löna sig, både i form av produkter som uppfyller hållbarhetskrav och i form av lägre kostnader.
Gör den upphandlande organisationen ett grundligt förarbete i behovs- och marknadsanalysen, arbetar målstyrt och får med rätt produktprestanda i upphandlingsdokumentet verkar det som att priset för livsmedelsprodukter som uppfyller hållbarhetskrav inte är högre än priset för livsmedelsprodukter som inte gör det, säger Monica Sihlén, segmentsansvarig för livsmedel på Upphandlingsmyndigheten.
Rapporten går att ladda ner som pdf, klicka här.