Tack för inbjudan Erik!

Jag skriver detta på ett tåg på väg mot Linköping och SOI’s årskonferens 2023. Ni förstår säkert att känslorna just nu handlar om glädje och förväntningar, detta är ju årets absoluta höjdpunkt på många sätt. Lustigt nog är jag inte särskilt nervös, och det beror på att SOI genom åren har etablerat en närmast ”inbyggd” kunskap och förmåga att arrangera denna konferens. Kunskapen ärvs vidare trots styrelsens ständiga förändring och förfinas genom erfarenheter och återkoppling från er medlemmar. Inför i år har denna organiska kompetens förvaltats av Anna Lipkin och hennes årskonferensgrupp ur styrelsen på ett alldeles utmärkt sätt, naturligtvis med stort stöd från Helena Sköld-Lövgren som var ”general” för förra årets konferens i Luleå. ”See one – do one – teach one” brukar läkare säga om hur man lär sig kirurgiska ingrepp, så går det till i SOI’s styrelse också. Min tanke är att skriva de avslutande raderna i detta ordförandebrev på torsdag när konferensen är avslutad, jag litar på mitt framtida jag att kunna knyta ihop detta snyggt.

Det skulle förvåna mig om inte några samtal i vimlet den kommande veckan handlar om Upphandlingsmyndighetens senaste nationella upphandlingsrapport. Jag har läst den översiktligt än så länge men tror att jag kan komma att återvända till den flera gånger för att hämta inspiration och argumentation. Rapporten grundar sig på två stora enkäter som gjorts under hösten 2022, lite förenklat en till de upphandlande organisationerna och en till företag och leverantörer. Upphandlingsmyndigheten har därefter analyserat resultaten och sammanställt en rapport som lyfter fram tre områden som är viktiga för en väl fungerande och effektiv offentlig upphandling. Den handlar om ändamålsenlig inköpsledning, välfungerande marknad och träffsäker upphandling.

Ändamålsenlig inköpsledning handlar både om hur organisationernas ledning väljer att inkludera inköpen i den övergripande styrningen, något som förefaller vara underutvecklat. Men också hur organisationen i sig ser ut, hur tydligt olika ansvar och mandat är fördelat mellan organisatoriska delar när det kommer till inköpsfrågor. För mig är det ett självklart utvecklingsområde för många organisationer, och ofta något som organisationernas högsta ledning behöver ta ansvar för.

Området välfungerande marknad handlar till stora delar om att attrahera många anbudslämnare och uppnå en god konkurrens, men också om hur vi arbetar med avtalsuppföljning och användning av avtalen efter att de tecknats. Det påverkar bilden av den offentliga upphandlingen och därmed hur attraktivt det är för företagen att delta i sådan. Även detta ser jag som ett viktigt område att förbättra, i många fall är det en resursfråga. Jag är dock inte lika förtjust i bruket att mäta kvaliteten på en upphandling och välfungerande marknad genom antalet anbud, med det enkla sambandet ”ju fler desto bättre”.

Upphandlingsmyndigheten skriver också om träffsäkra upphandlingar, och definierar det på följande sätt: ”Upphandlingar ska möta inköpsbehoven och vara effektiva, men det räcker inte om de ska vara träffsäkra. För att nå dit behöver upphandlingarna dessutom bidra till ett samhälle som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart och därtill uthålligt i händelse av kris eller krig”. Jag gillar termen träffsäkra upphandlingar, med den citerade förklaringen. Det summerar vårt jobb på ett bra sätt tycker jag, och visar varför offentligt inköp är ett område som samhället behöver satsa på.

En trist sak när det gäller Upphandlingsmyndighetens rapport är hur nyheten om rapporten rubriksattes i tidningen där jag först uppmärksammades på den. Rubriken löd: ”Stora brister i Upphandlingarna – ’Bedrövligt’ ”. Även om jag inte läst precis hela rapporten så får jag inte intrycket av att specifikt upphandlingarna kritiseras, sammanfattningen fokuserar i alla fall på det jag summerat ovan. Så traditionen att i media välja osande och negativt laddade rubriker när det kommer till offentligt inköp fortsätter alltså. Därmed får vi som jobbar med detta även fortsatt stå ut med en trist och i de allra flesta fall helt oriktig bild av vårt arbete.

Nu är det dags att avsluta detta brev, och det är mycket riktigt en knapp vecka efter att jag påbörjat det. Vi i styrelsen har inte hunnit med den formella utvärderingen ännu, men känslan vi hade när vi lämnade Linköping var en av stor lycka! Vi är jättenöjda med konferensen och vi är så glada att ha så engagerade, trevliga och roliga medlemmar. Succén skapar vi tillsammans! Mer reflektioner över årets konferens kommer, kanske redan i nästa vice ordförandebrev, min namne Magnusson har en sällsynt talang att summera årskonferenser.

Allra sist kan jag med glädje konstatera att vår nye civilminister bjudit in SOI’s styrelse till ett rundabordssamtal om hur svenskt offentligt inköp kan utvecklas. Detta nämnde han i sitt anförande på konferensen. Mitt ordförandebrev från oktober förra året hade titeln ”Hör av dig Erik…” i samband med att han tillträtt som nytt statsråd med ansvar för upphandling, och då är det förstås glädjande att han gjort just så!

Hälsningar,

Martin Kruse

Ordförande SOI