SNS om den sårbara staten – en forskningsrapport

SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, har nyligen släppt denna forskningsrapport, vars bakgrund man beskriver så här. ”De svenska institutionerna har visat sig vara sårbara för infiltration, korruption och välfärdsbedrägerier. Den svenska förvaltningsmodellen utmanas i dag av kriminella aktörer och myndigheter beskriver den organiserade brottsligheten som systemhotande.” Rapporten är den femte av elva i SNS-serien kring Brottslighet och Samhälle.

Som också framgår i rapporten är, föga förvånande, offentlig upphandling en av de samhällsfunktioner som påverkas av brottsligheten.

Rapporten vill ge en kunskapsöversikt av hur organiserad brottslighet påverkar eller kan tänkas påverka myndigheter. Fokus ligger framför allt på den lokala förvaltningen på kommunnivå. Författaren ger också rekommendationer till forskare, politiker och chefer på lokal nivå att hörsamma, för att dels öka kunskapen i ämnet, dels motarbeta kriminaliteten.

Rapportens författare, Carina Gunnarson, är affilierad forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet och till vardags verksam som forskare vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.
Rapporten är en del i SNS treåriga forskningsprojekt ”Brottslighet och samhälle”. Förhoppningen är att den ska bidra till ökad kunskap och medvetenhet om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun och hur det kan motverkas.

Här följer några viktiga citat ur rapportens sammanfattning.
”De svenska institutionerna har visat sig vara sårbara för infiltration, korruption och välfärdsbedrägerier. Den svenska förvaltningsmodellen utmanas i dag av kriminella aktörer, såväl individer som grupper. I flera rapporter varnar myndigheter för risker med infiltration, påtryckningar och otillbörlig påverkan på den svenska statsförvaltningen. Detta till trots är forskningen ännu mycket begränsad om hur och i vilken omfattning organiserad brottslighet påverkar stat och kommuner i Sverige.”

”Tyngdpunkten i rapporten ligger på den organiserade brottslighetens påverkan på förvaltningen på kommunal nivå. Det finns flera skäl till det valet. För det första är svenska kommuner sårbara för påverkan; stora välfärdsresurser fördelas på lokal nivå, institutionella reformer har genomförts under de senaste decennierna samtidigt som den kommunala revisionen är svag. För det andra har erfarenheter från flera svenska kommuner, bland annat Södertälje, visat att denna sårbarhet på ett systematiskt sätt kan utnyttjas av kriminella aktörer.

De frågor som rapporten belyser är:
› Vilka olika modeller finns för relationen mellan organiserad brottslighet och stat?
› Vilka institutionella och kontextuella faktorer gör förvaltningen på lokal nivå i Sverige sårbar?
› Vilka metoder använder organiserad brottslighet för att påverka förvaltning och politik?
› Vilka branscher och områden på lokal nivå är särskilt sårbara för påverkan?”

”De sårbara områden som identifierats och beskrivs i rapporten är välfärdsbedrägerier, folkbokföringsbrott, offentliga upphandlingar, byggbranschen, markanvisningar och exploatering av mark, sopbranschen samt föreningsbidrag. I redogörelsen ges exempel på brottsupplägg utifrån medierapportering från Södertälje och andra kommuner.”

”De värden som står på spel rör några av statsvetenskapens kärnfrågor, nämligen statens våldsmonopol och kontroll över det egna territoriet, rättsstatens principer samt medborgares demokratiska rättigheter. Problemen blir särskilt allvarliga om den organiserade brottsligheten infiltrerar politiken och genom korruption påverkar politiska beslut och myndighetsutövning.”

Längre fram i rapporten, i avsnittet om offentlig upphandling skriver man bland annat. ”Offentliga upphandlingar är en ’klassisk’ verksamhet för organiserad brottslighet. I det italienska fallet kan det till exempel handla om upphandling av stora infrastrukturprojekt där det också finns ett stort antal underleverantörer som blir involverade i projekten. Det finns i Italien en mycket stor uppfinningsrikedom i hur man kan kringgå upphandlingsregler. Företag har till exempel skapat karteller där man i förväg kommer överens om budgivning och turas om vem som ska få uppdraget.

Offentliga upphandlingar är ett sårbart område också i Sverige. År 2018 uppgick offentliga upphandlingar till drygt 780 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 18,3 procent av BNP. Enligt Brå är organiserad brottslighets roll i offentliga upphandlingar ett område där det råder stor okunskap. Upphandlingar är sårbara eftersom det på lokal nivå kan saknas den kunskap och erfarenhet som krävs för att göra urval, kontroller och uppföljning av upphandlingar. Efter införandet av lagen om valfrihet (LOV) i hemtjänsten i Södertälje ökade kommunens kostnader med 60 miljoner kronor (50 procent). Det var endast i de privata utförarnas verksamheter som kostnaderna rusade.”

Man tittar också specifikt på byggbranschen, markanvisningar, sophantering och föreningsbidrag.

Rapporten efterlyser mer forskning och ger dessutom ett antal viktiga rekommendationer till forskare, politiker samt till myndigheter och kommuner.

I november hölls också ett digitalt panelsamtal med Carina Gunnarsson kring rapporten, som kan ses i efterhand här.

Hela rapporten kan du ladda ner här.