Forum för beredskapsjuridik höll första årskonferensen

Den 4 december hölls konferensen, vars syfte beskrivs så här: Forum för beredskapsjuridik är ett forum för samtal om beredskapsjuridik och diskussioner om hur vi bäst bygger upp ett mer robust civilt försvar. Forumet träffas 4-6 gånger om året och är öppet för alla som är intresserade av beredskapsfrågor men består huvudsakligen av personer som arbetar vid myndigheter och offentligt ägda bolag. Erik Olsson och Johanna Palm vid arrangerande Advokatfirman Kahn Pedersen är sammankallande för forumet, och de var bägge mycket glada och nöjda, både över det stora intresset och över de många ivriga och engagerade dislussioner som dagen bjöd på.

Konferensen hölls i Wallenbergsalen på IVA konferenscenter, detta för att skapa bästa möjliga förutsättningar för ett öppet och dynamiskt samtal kring beredskap. Varje konferensdeltagare hade därför tillgång till en mikrofon. Och även om det var samtalet deltagarna emellan som utgjorde konferensens huvudsakliga innehåll så inleddes varje samtalstema med anföranden av de mycket ämneskunniga samtalsledarna. Och fokus låg naturligt på den offentliga upphandlingens viktiga roll i återuppbyggnaden av den svenska krisberedskapen.

Nämnas kan om konferenslokalerna att Sveriges näst yngsta kungliga akademi bildades så sent som 1919, men samtidigt är ändå Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, världens äldsta ingenjörsvetenskapsakademi.

Programmet för dagen såg i korthet ut så här.
Erik Olsson, advokat, Advokatfirman Kahn Pedersen, inledde med en årskrönika över händelser, utredningar och lagförslag i beredskapssverige 2024, samt en presentation av dagen och av samtalsledarna. Förutom lämpliga fikapauser och lunch ingick följande delar.
En modern varu- och tjänsteförsörjning – utmaningar och lösningar för framtidens försörjning
Samtalsledare: Jonas Arvidsson, förvaltningschef, Varuförsörjningen
Isak Bergdahl, beredskapshandläggare, Avdelningen för livsmedels- och dricksvattenförsörjning vid Livsmedelsverket
Krigsorganisation och personalförsörjning – hur bemannar vi vår beredskap bäst?
Samtalsledare: Mathias Johansson, enhetschef, Plikt och prövningsverket
Jan Rubinstein-Ogilvie, ansvarig totalförsvar, civilt försvar och beredskap, Arbetsförmedlingen
Att upphandla och avtala om beredskap – moderna k-företag eller något helt annat?
Samtalsledare: Erik Lövrup Nordentjell, bitr avdelningschef/rättschef, MSB
Ann Eva Askensten, avd.chef, Upphandlingsmyndigheten
Christian Hybbinette, advokat, Advokatfirman Kahn Pedersen
Det kommunala och regionala beredskapsansvaret – beredskap där du befinner dig
Samtalsledare: Charlotta Jonegård, chef för inköp, service och logistik, Region Östergötland
Peter Arnevall, förbundsdirektör och räddningschef, Storstockholms brandförsvar
Johan Almesjö, vd, Husbyggnadsvaror HBV
Samverkan och verksamhetsstöd för beredskap – vad kan vi göra för varandra?
Samtalsledare: Martin Magnusson, ordförande, SOI (Sveriges offentliga inköpare)
Kristina Syk, chef för försörjningsberedskap och riskanalys, Adda
Niklaz Kling, Senior Advisor för området försörjning av varor och tjänster, MSB
Magnus Jacobson, Senior Adviser Cyber Security, Svenska Bankföreningen

Magnus Jacobson, Niklaz Kling och Kristina Syk samtalade med Martin Magnusson.

I sitt inledningsanförande under den sista programpunkten kunde SOI’s ordförande, Martin Magnusson konstatera att han redan under dagens morgondusch fick en påminnelse om ämnet, då ett strömavbrott oväntat inträffade. Det löste sig rätt snart, men påminde ändå om de betydligt större kriser som kan vänta i framtiden. Han kunde berätta att i den offentliga upphandlingen finns nu ett stort fokus på att höja beredskapen.
Vi behöver prata om inköpsförmåga, den är grunden för att samhällets verksamheter skall fungera. Från minsta plåster till IT-lösningar, kultur, vägar och järnvägar måste fungera, och listan kan göras lång. Vi köper in för mellan 900 och 1000 miljarder kronor varje år och varje krona skall skapa värde för människors liv och välbefinnande. Inköp och god beredskap hör ihop. Organiserad brottlighet, terrorhot, krig i Europa, naturkatastrofer, desinformation, cyberattacker, men också snökaos och skogsbränder hör ihop. Ökad innovationstakt, accelererad teknisk utveckling, välfärdsteknik, kvantdatorer och AI-teknik skapar nya förutsättningar och spelregler. Hur ser inköpsberedskapen ut, när det som ingen trodde skulle hända faktiskt händer? Vad gör vi nästa gång inköpskedjan bryts? När Internet, våra nätverk och system satts ur spel? När ny teknik utmanar de senaste årens investeringar?

Svaret stavas robust inköpsförmåga. Den måste tåla påfrestning, kunna hantera ändrade förutsättningar och anpassa sig snabbt till utveckling. Vi måste ha rätt avtal på plats och vi måste använda dem rätt, utifrån verksamhetens behov och mål och förutsättningarna i omvärlden. Osäkerheten är större än på länge och resurser är en bristvara. Ändamålsenligheten i de offentliga inköpen är avgörande, med målkonflikter och svåra prioriteringar, och att lägga inköpen sist i en kedja är inte en klok strategi, då rätt avtal på rätt plats kräver ett samspel. Experter, behovsägare, ledning inom verksamheten, inköpsfunktionernas specialistkompetens och leverantörerna behöver ömsesidig förståelse och kunskap. Vilka behov och yttre omständigheter behöver våra inköpare kunna hantera? Har vi tillräckligt mandat för att kunna påverka? Vi är alla pusselbitar i detta. När det gäller robust inköpsförmåga i Sverige, vilket är ditt bidrag?

Sammanfattningsvis blev det alltså en mycket intressant och givande dag, i beredskapsjuridikens tecken, och vi ser fram emot de kommande arrangemangen kring dessa frågor.