Adda seminariet: Allvarstid är ansvarstid

Adda har nu växlat upp arbetet kring den svenska krisberedskapen rejält. Här berätta vi lite om seminariet den 21 februari, samt om beredskapsarbetet och beredskapsförrådet.

Syftet med seminariet var att diskutera följande frågor. Vilka är de viktigaste komponenterna framöver för att få till stånd en robust försörjningsberedskap? Hur kan offentlig sektor och näringslivet samarbeta?

Medverkade gjorde Niklaz Kling, utredare/samordnare för området försörjning av varor och tjänster, hos MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Johan Sjöberg, säkerhets- och försvarspolitisk rådgivare vid Svenskt Näringsliv och Kristina Syk, chef försörjningsberedskap och riskanalys hos Adda.

I bakgrundsbeskrivningen konstaterades att Europa och Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge och vi behöver öka samhällets motståndskraft i händelse av kris eller krig. Kommuner och regioner utgör på många sätt fronten i allvarliga händelseutvecklingar, samtidigt som de utgör stor del av grunden för övrig samhällsviktig verksamhet. Vid höjd beredskap måste viktiga samhällsfunktioner, t.ex. försörjning av varor och tjänster, kunna upprätthållas. Vilka är de viktigaste komponenterna framöver för att få till stånd en robust försörjningsberedskap? Hur kan offentlig sektor och näringslivet samarbeta? Vilken funktion fyller Adda för nationell och lokal beredskap när det kommer till försörjningsberedskap?

Johan Sjöberg berättade att Svensk Näringsliv just har presenterat en ny strategi för näringslivets medverkan. Näringslivet har alltid haft en förmåga att anpassa sig till aktuellt läge, vilket vi även såg under pandemin. Men i dagens läge krävs en högre nivå av samverkan mellan näringsliv och offentlig sektor. Vi måste faktiskt dimensionera för en nivå  av krig, även om det inte kommer i morgon. Därför har vi tagit fram den nya strategin, där kommuner och näringsliv står tillsammans i frontlinjen. Det handlar om att vi måste agera nu och att utgå från dem som skall leverera. Det finns väldigt mycket regleringar, på EU-nivå och svensk nivå, av företags verksamheter, vilket inte behöver vara fel, men de hanteras ofta väldigt fyrkantigt.

Strategins fem delar ser i korthet ut som följer.

1. Det behövs konkurrenskraftiga företag, marknadsprincipen måste vara utgångspunkt. Vi skall använda oss av upphandling och frivillighet.
2. Tydliga förmågemål – en dimensionerande behovsbild framtagen av våra myndigheter, och en tydligare styrning.
3. De ekonomiska riskerna för företag. Det behövs kostnadstäckning. Statens budget behöver ökas, kanske med hjälp av lånefinansiering.
4. Samarbete utifrån företagens förutsättningar. På många områden finns kompetensbrist och bristande möjligheter till personalrekrytering. Kanske behövs en civilplikt.
5. Växeltjänstgöring mellan företag, kommuner och regioner.

Nästa steg är att ta fram tydliga och mer detaljerade rekommendationer. Vi måste agera snabbt, konstruktivt och näringslivet måste bjudas in att delta i planeringen.

Därefter var det Niklaz Klings tur att redovisa MSB’s syn. Han välkomnade Svenskt Näringslivs initiativ att sätta frågeställningarna i ett sammanhang där näringslivsperspektivet finns med. Vi skall prata med, inte om, näringslivet. Men det finns gott om målkonflikter och en ansträngd samhällsekonomi.
Målen i Agenda 20230 försvinner inte, bara för att vi har ett krig i närområdet. Stormar, bränder och värmerekord i Medelhavsområdet är exempel.
Vi har utökat det nordiska samarbetet, inte minst med Finland. Och det kommer en OECD-rapport i vår, som lyfter fram fler verktyg för samverkan. Utifrån utredningen SOU 2023:50 En modell för svensk försörjningsberedskap, kan MSB få nya roller i den nationella samordningen.
– Jag har jobbat mycket med den offentliga upphandlingen, den skall kunna lösa både sysselsättnings-, miljö- och klimatfrågor, på ett rättssäkert och kostnadseffektivt sätt, som inte bara handlar om lägsta pris.

Upphandling är en viktig del för en robust försörjningsberedskap, här behövs mer funktionskrav och innovativa lösningar. Beredskapsfrågan kan vara ett svårt område för leverantörer, med tuffa och komplexa krav. En bra modell är att utveckla lösningar under avtalstiden, att öva tillsammans. Man måste utveckla samarbetsformerna med näringslivet och kunna jobba tillsammans på riktigt, framför allt med mer dialog under den förkommersiella fasen. Utifrån hållbathetsfrågorna har vi sett en stor utveckling under de senaste 20 åren, även om det kan finnas målkonflikter mellan hållbarhetsfrågor och beredskapsfrågor. Cirkulära flöden är ett  av svaren, att kunna återanvända råvaror som vi redan har i landet.

Trots många uredningar finns det många frågor som inte har fått svar. VI behöver testa, öva och tänka olika scenarior. Det finns många pusselbitar att arbeta med tillsammans.
MSB har två nya regeringsuppdrag att arbeta med, dels produktionsomställningsfrågor och dels försörjningsanalys, att fånga behovsbilder och förmedla dem till beslutsfattare. Nationella inköpscentraler är ett väldigt viktigt verktyg, både för köpkraft och för ett gemensamt agerande på marknaden.
Kompetensen hos upphandlarna kan ökas genom att utveckla samarbetet i organisationen med dem som exempelvis arbetar med beredskapsanalyser. Att integrera dessa är ett bra exempel på lågt hängande frukter.

Därefter var det dags för Kristina Syk, chef för försörjningsberedskap och riskanalys hos Adda, att ge en bild av sitt arbete och vad Adda kan göra för att stärka kommunerna och regionerna.

– När vi tittar på försörjnings- och beredskapsprocesser så finns det en tendens att bara titta på leverantörssidan i analysen. Men kedjan är privat och offentlig. Riskerna och kostnaderna måste fördelas längs hela kedjan, i en bred process med olika verktyg i olika lägen. Det är inte bara fråga om att ställa krav, utan vi måste bredda perspektivet, dela ansvaret och utveckla dialogen. Och vi vill gärna delta i scenarioövningar.

Kommuner och regioner utgör på mångs sätt den yttersta fronten i kris och krig. Addas uppgift är att stå mellan den nationella och den lokala nivån och att vara ett smörjmedel mellan upphandling och beredskapsprocessen. Adda kan gå in, komplettera och avlasta när resurserna inte räcker, exempelvis genom nationella ramavtal eller DIS. Ett aktuellt sådant avtal just nu handlar om reservkraft. Men vi kommer också succesivt att kunna tillhandahålla bredare erbjudanden till våra kunder, som exempelvis olika scenarios. Och redan i dag erbjuder vi stöd kring hur man kan utnyttja våra erbjudanden. Vi har skapat en gränsyta, kallad beredskapsförrådet. Den kommer vi att utveckla och fylla på, både med fler avtal och med smidiga vägar in, så att även exempelvis en beredskapssamordnare lätt kan hitta rätt.

Det är tillsammans vi är starka och formar den här kedjan, det är själva utgångspunkten. Så välkomna att bjuda in oss i samarbeten! Och ordet vi syftar både på det offentliga och på näringslivet.

Seminariet går att se i efterhand här.

Upptäck Addas beredskapsförråd
I Addas beredskapsförråd kan du ta del av erbjudanden som stärker förberedelse innan, under och efter krisen.
 
Ett medvetet och systematiskt beredskapsarbete är en viktig del av Adda och en förutsättning för att kunna leverera varor och tjänster till offentlig sektor. Ambitionen är att det ska vara enkelt att hitta rätt bland Addas erbjudanden som har en beredskapshöjande effekt på försörjningen.

Under rubrikerna Förberedelser, Tryggad försörjning och Under krisen hittar du avtal och kontaktperson för dessa. Du hittar också aktuella artiklar kring beredskap, samt information om SKR´s Trappan, planera kommunens civila försvar. Här hittar du konkreta tips på och exempel om hur din kommun kan utveckla och förbättra det civila försvaret. Trappan består av fem steg och bygger på erfarenheter från olika kommuners verksamhet.

Addas beredskapsförråd hittar du här.