Institutet Mot Mutor – rättsfallssamling 2023

nstitutet Mot Mutor (IMM) är en näringslivsorganisation som skapar tilltro i samhället genom att motverka korruption och underlätta för samhällets aktörer att göra rätt. Genom informations- och kunskapsspridning samt självreglering stöttar man proaktivt i antikorruptionsarbetet och bidrar till ökad medvetenhet om korruptionsfrågor i samhället.

Huvudmän är Stockholms Handelskammare, Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Partnerorganisationer till IMM är Svensk Handel, Bankföreningen, Byggföretagen och Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

IMM har sedan 2010 löpande samlat in och sammanfattat rättsfall om mutbrott och publicerat dessa på sin hemsida. Sedan 2017 framställer IMM även en årlig rättsfallssamling för att ge en enkel och sammanfattande bild över samtliga svenska mutbrottsdomar.

I likhet med 2022 avsåg de flesta målen (71 procent) år 2023 mutbrott i relationen privat-offentlig. Det speglar den vanligaste relationen där en person från privat sektor ger en förmån till en personi offentlig sektor, eller att den senare begär en förmån.

Den typiske mutbrottslingen har de senaste fem åren varit en man mellan 42 och 52 år. Givaren arbetar vanligen i privat sektor, medan tagaren vanligen arbetar inom offentlig sektor.

Det behövs professionella upphandlingsorganisationer
Då vi för några år sedan intervjuade IMM’s dåvarande generalsekreterare, Natali Engstam Phalén, berättade hon att  hon är högst medveten om att upphandlare normalt sett inte är särskilt utsatta för mutförsök eller påverkansförsök. Däremot kan detta gälla för exempelvis beställarorganisationerna. Men ändå ser hon upphandlarna som väldigt viktiga i antikorruptionsarbetet, av ett annat skäl.

Detta bygger hon på att ju professionellare och mer strategiskt en upphandlande organisation arbetar, desto lättare är det att ha koll på sin omgivning, att kunna se kritiskt på de förslag som kommer fram från beställare, att arbeta aktivt med uppdaterade kravställningar, att arbeta lika aktivt med konsekvent uppföljning, avtalsförvaltning, kontakter med förlorande leverantörer och i vissa fall även med stegvist ökande krav under pågående avtal , gärna då kopplat till incitamentsavtal.

Sammantaget innebär detta att starka och professionella upphandlingsorganisationer är ett jätteviktigt verktyg i antikorruptionsarbetet. Enligt en undersökning från Europeiska kommissionen tror nästan en tredjedel av svenska företagare att upphandlingar i allmänhet är riggade och i praktiken reserverade för vissa leverantörer. Ett professionellt upphandlingsarbete är det viktigaste verktyget för att förändra detta.

Ett par exempel ur årets rapport
Vårdverktygsfallet
Två anställda vid en region med upphandlingsansvar i en expertgrupp samt den enes hustru erbjöds, i samband med en upphandling av ett digitalt vårdverktyg till primärvården, förmånliga anställningar i en leverantörs nystartade bolag. Detta skedde i utbyte mot information som underlättade för leverantören att lämna det bästa anbudet och vinna upphandlingen. De båda upphandlingsansvariga och den enes hustru accepterade erbjudandena och leverantören vann sedermera upphandlingen. Värdet på avtalet beräknades uppgå till 320 miljoner kronor, plus i samupphandlingen med en annan region ytterligare 499 miljoner.

Järnvägsfallet
Ett svenskt transportbolag deltog som ett av tre bolag i ett konsortium i en upphandling för ett infrastrukturprojekt avseende tågräls i Azerbajdzjan 2013. Som en del i sammanslutningen valdes även ett lokalt bolag in då transportbolaget sökte en lokal samarbetspartner i Azerbajdzjan för att utföra delar
av arbetet i projektet. Konsortiet vann upphandlingen och ett avtal tecknades mellan dem och den azerbajdzjanska järnvägsmyndigheten.

Världsbanken, som beviljat finansiering till det azerbajdzjanska infrastrukturprojektet, fattade misstankar om att allt inte hade gått rätt till. De menade att konsortiet hade fått konfidentiell information under upphandlingen samt att företrädare för transportbolaget misstänktes ha samarbetat med företrädare för järnvägsmyndigheten för att vinna upphandlingen. Detta resulterade bland annat i att direktören för det svenska transportbolaget åtalades för grovt mutbrott.

Vad utfallet i blev i dessa mål, och hur domstolarna resonerade, framgår i rapporten, som kan laddas ner här.