Hållbar upphandling – regionernas samarbete

I ett nyhetsbrev från Region Stockholm fick vi en påminnelse om det viktiga arbete som bedrivs i Sveriges regioners gemensamma frivilliga arbete för hållbar upphandling.

Ända sedan 2010 samarbetar Sveriges regioner i ett nationellt arbete med hållbar upphandling. Regionerna har en gemensam uppförandekod för leverantörer som omfattar områdena mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljö och affärsetik. Arbetet med hållbar upphandling syftar till att identifiera och minimera risker för människor och miljö under produktens eller tjänstens hela livscykel.

Regionernas modell med frivillig samverkan
Hållbar upphandling är ett samarbete mellan Sveriges regioners inköps- och hållbarhetsavdelningar. På nationell nivå driver, utvecklar och samordnar regionernas gemensamma kansli för hållbar upphandling verksamhetsstödjande processer. Det omfattar ett arbete med att utveckla harmoniserade krav, att agera nationellt stöd vid avtalsuppföljningar och revisioner, att kommunicera resultat, att tillhandahålla expertkunskap och kompetensutveckling.

Men kansliet fattar inte besluten. Besluten tas i de respektive regionerna. Regionerna ansvarar även för arbetet med att identifiera de sociala och miljömässiga riskerna vid upphandling av produkter och tjänster, att ta fram långsiktiga och kortsiktiga handlingsplaner samt ansvarar för avtalsuppföljningar.
Modellen med frivillig samverkan ställer särskilda krav på regionerna. Varje region har ett stort eget ansvar för att resurssätta arbetet och implementera hållbara upphandlingsmetoder. Hållbar upphandling är därför helt beroende av insatser och engagemang i respektive region.

Arbetet i det gemensamt kansli, bedrivs av sex medarbetare, med enhetschef Pauline Göthberg i spetsen, samt tre hållbarhetscontrollers och två hållbarhetssamordnare.

I projektets programförklaring kan vi bland annat läsa följande:

Minskade risker, ökat förtroende och förbättrade förhållanden för människor och miljö
Hållbar upphandling bidrar till att minska riskerna för verksamheterna genom ökad transparens och spårbarhet av försörjningskedjorna samt effektiv riskhantering. Intensifierat samarbete med hållbar upphandling ger regionerna möjlighet att använda en större samlad köpkraft för att stimulera en snabbare omställning till hållbar produktion och konsumtion. Ett strategiskt perspektiv, höga ambitioner och ökad professionalisering av hållbar upphandling skapar konkret nytta för regionernas invånare, medarbetare och beslutsfattare. Detta skapar betydande värden.

Hållbar upphandling bidrar även till att inköpsavdelningarna kan bli mer attraktiva som arbetsgivare; en viktig aspekt i många verksamheter där konkurrensen om medarbetarna är hög. Utöver att säkra tillgången till produkter och tjänster, syftar regionernas arbete med hållbar upphandling till att bidra till förbättrade förhållanden för människor och miljö – såväl regionalt som globalt. Det är möjligen att ta på sig en stor uppgift, men det finns en konkret och tydlig koppling mellan det dagliga inköpsarbetet i regionerna och FN:s 17 globala mål inom ramen för Agenda 2030.

Bakgrund
Hållbar upphandling i praktiken: Barnarbete i Pakistan
År 2007 uppmärksammade granskningsorganisationen SwedWatch att det förekom barnarbete vid tillverkning av kirurgiska instrument i Pakistan. Man avslöjade farliga arbetsmiljöer och att arbetare inte fick löner som det gick att leva på. I rapporten ”Vita rockar och vassa saxar – en rapport om landstingens brist på etiska inköp” visades hur instrument som upphandlades till den svenska hälso- och sjukvården tillverkades på arbetsplatser med stora brister. Bilder på barnarbetare fick stort genomslag i media, och regionerna kritiserades för att skattemedel gick till verksamheter som kränkte mänskliga rättigheter.

Den mediala kritiken ledde till att Region Skåne, Västra Götalandsregionen samt dåvarande Stockholms läns landsting inledde ett gemensamt arbete med att ta fram riktlinjer för krav på leverantörer. Det ledde fram till en uppförandekod för leverantörer med krav på att regionernas leverantörer skulle respektera mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljö och krav på anti-korruption. År 2010 anslöt sig övriga regioner till det nationella samarbetet och har sedan dess gemensamt infört hållbara upphandlingsmetoder för att minska negativ påverkan på människor och miljö. I en uppföljande granskning från 2015 kunde SwedWatch påvisa att kraven haft effekt även om de ännu inte slagit igenom fullt ut i underleverantörsleden. Barnarbete motverkas aktivt, lagstadgad minimilön har införts, övertiden är reglerad och den fysiska miljön har förbättrats.

Vision 2030: Välfärd – genom världsledande hållbar upphandling
År 2030 svarar Sveriges regioner upp mot invånarnas höga förväntningar på hållbarhet och ansvar för kommande generationer. Världsledande metoder för hållbar offentlig upphandling, med högt uppsatta mål och hög kompetens har påskyndat omställningen av produktion och konsumtion till ett socialt och miljömässigt hållbart samhälle i enlighet med Agenda 2030.

År 2030 är hållbarhetsaspekterna bärande genom hela inköpsprocessen inom prioriterade upphandlingskategorier. Vårt arbete ligger i upphandlingsområdets absoluta framkant, när det kommer till nationell samverkan, nationellt harmoniserade krav och uppföljningar som har effekt.

År 2030 har framgångarna med hållbar upphandling bidragit till att stärka medborgarnas förtroende för regionerna och regionernas roll att skapa ett hållbart samhälle. Tillsammans med utvecklingen av regionernas verksamhet har hållbarhetsarbetet och hållbar upphandling i bred mening förbättrat välfärden för människorna. Det bidrar till högre livskvalitet och mer framtidstro.

På projektets hemsida finns mycket mer att läsa om projektet, bland annat under de tre rubrikerna Vad, Varför och Hur. Du hittar hemsidan här.