Om rätten att betala kontant

Sverige
I Sverige är huvudregeln att var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som betalning enligt Riksbankslagen. Men avtalsfrihet gäller i civilrättsliga förhållanden mellan privata näringsidkare och kunder, till exempel räcker det för en butik att sätta upp en skylt om att butiken inte tar emot kontanter. I praktiken har även offentliga organisationer, exempelvis inom sjukvården, vägrat att ta emot kontanter. I sjukvården ska du alltid kunna betala med kontanter. Detta säger lagen och är dessutom fastslaget av Högsta förvaltningsdomstolen i avgörandet HFD 2015 ref 49.

Frågan har på senare tid fått en helt ny dimension, utifrån en ökad medvetenhet om vad som kan inträffa vid olika slags kriser. Vid en krissituation där elektricitet och internetuppkoppling är utslagna kan kontanter fortfarande spela en viktig roll eftersom de fungerar utan båda.

Under många år har initiativet Kontantupproret verkat i Sverige. Man menar att frågan om kontantförsörjningen ska behandlas i en demokratisk process och inte överlåtas åt det privata banksystemet att besluta om. Kontantupproret anser också att en offentlig aktör ska stå som garant för att kontanter ska vara tillgängliga i hela landet.

Bakom initiativet står Björn Eriksson, tidigare ordförande i Säkerhetsbranschen, Sveriges rikspolischef, landshövding i Östergötland och ordförande i Riksidrottsförbundet. Kontantupproret är ett löst sammansatt nätverk av intresseorganisationer, politiker och intressenter. Stöttar Kontantupproret gör bland annat Sveriges Konsumenter, Hela Sverige ska leva,  SPF Seniorerna, Förbundet Vi Unga och Småföretagarnas Riksförbund m.m.

Bakom initiativet står Björn Eriksson, tidigare ordförande i Säkerhetsbranschen, Sveriges rikspolischef, landshövding i Östergötland och ordförande i Riksidrottsförbundet. Kontantupproret är ett löst sammansatt nätverk av intresseorganisationer, politiker och intressenter. Stöttar Kontantupproret gör bland annat Sveriges Konsumenter, Hela Sverige ska leva,  SPF Seniorerna, Förbundet Vi Unga och Småföretagarnas Riksförbund m.m.

Norge
I Norge är det nu annorlunda. Sedan beslutat i Stortinget sommaren 2024 har du rätt rätt att betala med kontanter i Norge. “Vi måste göra det möjligt för människor som tycker det är lite svårt att vara digitala att vara säkra på att de får betalt kontant när de går till butiken”, säger stortingsrepresentanten Sigbjørn Gjelsvik, Senterpartiet.

“Krig och oroligheter i vårt eget närområde de senaste åren har visat att vi måste ta beredskapen på allvar. Det är inte utan anledning som Direktoratet för social trygghet och beredskap rekommenderar alla att ha lite kontanter hemma. Därför är dagens beslut också en viktig beredskapsåtgärd”, säger han också.

Finland
Enligt Finlands banks riktlinjer ska olika användargrupper ha möjlighet att välja det lämpligaste betalningssättet i olika situationer. Det mångsidiga utbudet av betalningssätt främjar också samhällets beredskap och funktionsförmåga vid störningar i betalningssystemen.

Riktlinjerna om tillgången till kontanttjänster publicerades den 28 november 2018 och riktlinjerna för elektroniska betalningar den 25 maj 2022. Enligt riktlinjerna ska olika användargrupper ha möjlighet att välja det lämpligaste betalningssättet i olika situationer. Det mångsidiga utbudet av betalningssätt främjar också samhällets beredskap och funktionsförmåga vid störningar i betalningssystemen.

Danmark
Även i Danmark har man lagstiftat att handeln är tvungen att ta emot kontanter. De flesta danska butiker tar emot kontanter, men antalet kontaktfria affärer där man endast kan betala med kort eller via mobilen ökar trots lagen. Många kiosker och butiker slutar att ta emot kontanter efter kl. 20 på kvällen.

Att betala med kort i Danmark går oftast bra. Men för att vara på den säkra sidan är det ändå en god idé att alltid ha med dig en mindre summa i kontanter. Då minimerar du risken för att stöta på problem när du äter ute, åker taxi eller handlar i mindre butiker.

Sammanfattning
Sajten worldline.com drar följande slutsatser ”Även om det finns tydliga fördelar med ett kontantlöst samhälle har idén också mött motstånd. Många har hävdat att vissa grupper, särskilt de äldre, skulle få svårt att hantera ett kontantlöst samhälle eftersom de har sämre tillgång till de digitala alternativen. Ett annat orosmoment har varit att en helt digital ekonomi också skulle vara mer sårbar. Vid en krissituation där elektricitet och internetuppkoppling är utslagna kan kontanter fortfarande spela en viktig roll eftersom de fungerar utan båda.

Med tanke på dessa olösta utmaningar tycks inget nordiskt land vara riktigt redo att bli totalt kontantlöst ännu. Vad som däremot står klart är att smidigheten som betalkort, betalningsappar och andra betalningsteknologier fört med sig har gjort att de flesta nordiska konsumenter inte längre behöver kontanter i vardagen. Enligt den definitionen är de nordiska länderna, i stor utsträckning, redan kontantlösa samhällen.”