Kammarkollegiets dialogseminarium engagerade

Det blev livliga och engagerade diskussioner på Kammarkollegiets dialogseminarium i Göteborg. Klockan gick alldeles för fort tyckte de flesta deltagarna och det diskuterades ivrigt i samtliga arbetsgrupper.



Men innan det var dags för diskussioner i grupper hade vi, efter inledande kaffe och smörgås, lyssnat till Daniel Moius, projektledare för arbetet med det nationella upphandlingsstödet, som gav en expose över hur man ser på sitt uppdrag.

I korthet formuleras uppdraget så här; Myndigheten ska utveckla och förvalta ett upphandlingsstöd samt
driva utvecklingen av den elektroniska upphandlingen och delta i standardiseringsarbetet på området. I detta ingår att utveckla och sprida hjälpmedel och metoder. Arbetet ska ske i samverkan med berörda intressenter.”

Målen som skall uppnås är följande;
Nationella upphandlingsstödet ska bidra till en mer förenklad, effektiv, kvalitetsmedveten och rättssäker offentlig upphandling, där konkurrensen på marknaden bättre tas tillvara så att skattemedlen kan användas på bästa sätt till nytta för medborgarna, den offentliga sektorn och näringslivet.”
• stärka upphandlingens strategiska betydelse
• involvera verksamhetsnära kompetens
• att upphandling prioriterar hög kvalitet
• innovationsfrämjande upphandling
• underlätta för små och medelstora företag att delta i upphandlingarna
• långsiktigt hållbar utveckling

Bakgrunden till arbetet är den ökade medveteheten om upphandlingens betydelse för samhällsutveckling och samhällsekonomi och regeringen har fastställt ekonomiska ramar för arbetet. Anslagsfinanseringen är 22 mkr årligen och dessutom tillkommer öronmärkta pengar för vägledning inom vård och omsorgssektorn 2 – 4 mkr årligen.

Alla som deltog i mötet, ett 40-tal personer, till övervägande delen upphandlare men också leverantörer, Skatteverket m fl, gläds säkert åt ökad uppmärksamhet och ökade resurser för att utveckla den offentliga upphandlingen, däremot var de flesta av oss ganska osäkra på vad detta skulle kunna innebära konkret.

Daniel Moius var mycket noga med att påpeka att man inte skall peka med hela handen och tala om hur saker och ting skall gå till utan dialog och samtal med både upphandlare och leverantörer är mycket viktiga i processen och de sex dialogseminarierna runt om i Sverige är en del i detta arbete. Man har också tillsatt ett antal referensgrupper, där SOI är en av de medverkande organisationerna. Det är heller inte meningen att man på egen hand skall skapa t ex elektroniska upphandlingsstöd, utan man skall samverka med de aktörer som finns på marknaden. Däremot var en av diskussionspunkterna huruvuda man skall skapa en webbaserad portal med till exempel lagtexter, rättsfall, förfrågningsunderlag, elektroniska formulär, upphandlingsannonser, länkar, EU-standarder, statistik, Q&A, best practices etc. Här skulle man oclså kunna länka till andra aktörer, branschorganisationer med mera.

Det fanns flera anledningar till de livliga diskussionerna. Förutom att det fanns ett stort engagemang hos deltagarna var en av anledningarna det ganska så omfattande diskussionsunderlag som vi fått i händerna. Om än med viss tvekan, eftersom det är en lång text, avslutar vi ändå artikeln med att presentera hela detta underlag, av den anledningen att det ger en god bild av hur Kammarkollegiet ser på sitt uppdrag och vad man vill uppnå.

Visionen - Framtida arbete och utveckling

1. Nationella upphandlingsstödet

Mål
- förbättrad effektivitet och rättssäkerhet inom offentlig upphandling
- bättre tillvaratagen konkurrens på marknaden
- effektivare användning av skattemedlen, leveranskvalitet, medborgarnytta

Fokus
- upphandlingens strategiska betydelse
- verksamhetsnära kompetens
- analys av användarbehov
- uppföljning av tidigare inköp
- prioritering av kvalitet
- utveckling av utvärderingsmodeller
- utveckling av stöd och hjälpmedel
- utveckling av mer enhetliga förfrågningsunderlag
- utveckling av elektronisk upphandling

Medel
- bank med ”de goda exemplen”
- seminarieverksamhet
- dialogforum
- informationsmaterial, artiklar etc
- processvägledning / checklistor / förfrågningsunderlag
- nätverksmöten – förhandlingar
- uppdragets arbetsformer – en integrerad arbetsprocess – referensgrupper
- webbaserad portal
- webbaserade erfarenhetsutbyten

2. Förfrågningsunderlag

Mål
- mer enhetliga förfrågningsunderlag (branschvisa)
- mallar / checklistor (branschvisa)

Fokus
- branschvis analys
- förenklingar, ökad likformighet
- kravgallring
- enhetlig struktur
- definitioner och rubriker
- SME-tillvändning
- innovationsfrämjande
- främjande av hållbar utveckling – vägledning m.a.p. kriterier
- elektronisk upphandling

3. Stöd och hjälpmedel

Mål
- ett praktiskt nationellt användarstöd för upphandlande enheter och leverantörer

Fokus
- webbaserad portal; lagtexter; rättsfall; förfrågningsunderlag; elektroniska formulär; upphandlingsannonser , länkar; EU-standarder; statistik; Q&A, best practices etc.
- diskussionsforum
- vägledning för anskaffningsprocessen; processbeskrivning; tips om inslag och tillvägagångssätt (uppföljning, behovsanalys, marknadsundersökning, utformning, formella krav, kravspecifikation, utvärderingskriterier, grundläggande principer m.m.)
- utvärderingsmodeller
- seminarieverksamhet / kampanjer /dialogmöten (generella och branschvisa)
- ”utbildningspaket” för såväl inköps- som verksamhetschefer, leverantörer som intresseorganisationer

4. Elektronisk upphandling

Mål
- En sammanhängande och öppen elektronisk upphandlingsprocess

Fokus
- Industrin tillhandahåller de tekniska systemlösningarna, Nationella upphandlingsstödet driver och samordnar utvecklingen.
- Aktivt arbete för att annonser och förfrågningsunderlag tillgängliggörs elektroniskt genom upphandlarprofiler. Möjliggör centrala databaser samt fri tillgång för samtliga aktörer.
- Nya elektroniska upphandlingsformer testas och introduceras för marknaden, bland annat dynamiska inköpssystem och e-auktioner.
- En officiell förteckning över godkända leverantörer introduceras där upphandlande myndighet elektroniskt inhämtar information från Skatteverket, Bolagsverket, UC/kreditupplysning samt även leverantörsreferenser från central databas.
- Tilldelningsbeslut görs elektroniska och blir en standardiserad central minsta gemensamma informationsbärare. En naturlig elektronisk länk mellan upphandlingsprocess och anbudsgivare, leverantörer, tillsynsmyndighet och revision skapas samt även en ekonomi-administrativ grund för kontrakt, order och faktura.