Möt Joakim Kristensson i SOI’s styrelse.

På årskonferensen i Göteborg fick SOI’s styrelse två nya ledamöter. En av dem är Joakim Kristensson, affärsområdeschef i Landstinget Blekinge, och vi har känt honom lite på pulsen.

– Hej när man söker på er hemsida så står det inte Upphandlingschef utan Affärsområdeschef Affärsutveckling. Hur skall man tolka det?

– Affärsutveckling pekar på ett annat fokus än bara upphandlingsproceduren och att producera upphandlingar, alltså att fokus bland annat skall vara på den goda affären. Jag var väldigt nöjd med Anders Wijkmans upphandlingsutredning som starkt bidrog till att lyfta detta fokus.

– Vad har du för bakgrund att stå på?

– Jag är jurist i grunden, och har sedan 1999 arbetat inom Landstinget Blekinge, i olika positioner, men hela tiden haft med mig inköp och upphandling som verksamhet.

– Hur ser det ut på din arbetsplats? Finns det ändå en upphandlingsavdelning?

– Ja, det gör det ändå. Affärsenheten består av en operativ chef, som alltså inte är jag; nio upphandlare och en kunnig och erfaren materialkonsulent, som är den viktiga länken till vården. Dessutom finns tre inköpssekreterare, en miljösäkerhetsrådgivare med ansvar för hållbarhetsfrågor och nu även en inköpscontroller, vilket innebär att vi kan jobba bättre med uppföljning.

Mitt eget ansvar ligger framför allt på den långsiktiga utvecklingen av affärsprocesserna inom sjukvården, vilket innebär de större långsiktiga investeringarna som landstinget just nu planerar, när det gäller bland annat byggnader, utrustning, journalsystem, och nya logistikflöden, där syftet är att stötta vårdens processer och samtidigt få med affärperspektivet.

– Vad fick dig att engagera dig i SOI?

– Dels har jag har tidigare suttit i Landstingsnätverket för upphandlings (LfU) styrelse i några omgångar och jag är även med i den nationella referensgruppen för upphandling, i SKL’s regi. Det har gett mig möjlighet att vara med och få större insyn samt också påverka på ett bredare sätt när det gäller upphandling, och det får jag nu i kanske ännu högre grad som en del av SOIs styrelse.

Men ett annat skäl är att det har blivit mer och mer tydligt att vi behöver samverka mer över myndighetsgränserna, kanske framför allt för vår del med kommunerna, om vi skall bibehålla patienten, och indirekt skattebetalarna, i fokus. De bryr sig inte om vem som gör vad, utan det viktiga är att vården som helhet fungerar. Då blir SOI väldigt viktigt, med sin bredd och sina möjligheter. SOI täcker hela spannet när det gäller inköp och upphandling; har ett helhetsfokus och en bredare roll i påverkansarbetet.

– Hur ser du på den offentliga inköpsprocessens utveckling?

– Jag tycker att vi haft en positiv utveckling under mina sexton år på området. I dag är det inte alls samma fokus på juridiken, utan den goda affären är i centrum. Och där har SOI haft stor betydelse. Många av oss som arbetar mer direkt med inköp och upphandling lämnade det snäva tänkandet för länge sedan. Nu gäller det att få ner detta på lokal och regional nivå. Men jag märker hos mitt landsting att politikerna är med på ett helt annat sätt i dag och ser upphandlingens betydelse i verksamhetsutvecklingen. Att Ardalan Shekarabi syns ordentligt och pratar upphandling som strategiskt verktyg i många olika sammanhang har också varit viktigt.

– Och hur ser du på SOI’s fortsatta utveckling?

– SOI har själva tagit sig en tydlig roll när det gäller fokus på den goda affären. Men naturligtvis kan vi utveckla kommunikationen med samhället och dess olika organisationer ännu mer. Med våra 1300 medlemmar har vi enorma möjligheter, nu gäller det att realisera detta också.

– Och till sist, vad gör du när du inte arbetar?

– Just nu har jag börjat längta lite efter sommarsemestern. Min fru är från Rumänien så vi brukar använda en del av semester till att åka dit med familjen. Men jag tycker också mycket om att snickra på vårt hus på hemmaplan, att kunna känna ”det här har jag gjort”.