Doktorsavhandling om grön offentlig upphandling

Hur många minns Luciadagen 2019? En som nog gör det är Jason J. Czarnezki, professor i juridik vid Pace University i New York som just den dagen lade fram  sin doktorsavhandling i miljö- och upphandlingsrätt, ”Green Public Procurement – Legal Instruments for Promoting Environmental Interests in the United States and European Union”. Detta skedde vid Uppsala universitet den 13 december 2019.

Upphandlingsrättsliga föreningen i Göteborg bjöd härom dagen in till medlemsmöte, denna gång digitalt via Zoom och med Robert Moldén som presentatör. Här fick Jason J. Czarnezki möjlighet att, kanske under lite väl kort tid, berätta om sin avhandling.

Jag har tagit mig friheten att efter förmåga översätta hans Abstract, alltså den inledande korta beskrivningen av vad avhandlingen syftar till.

”Medan offentlig miljölagstiftning, reglering och styrning har banat den traditionella vägen mot miljö- och naturresursskydd har möjligheterna utvidgats via fler intresseområden och regleringsverktyg, för att skapa hållbarhet. Genom att jämföra lag och politik utvärderar denna avhandling en sådan utvidgning av miljölagstiftningen i försöken att främja miljöintressen genom offentlig upphandling, i EU och USA.

Grön offentlig upphandling (GPP – Green Public Procurement) innebär att när offentliga institutioner köper varor och tjänster tar de hänsyn till miljökostnader och fördelar under en produkts hela livscykel, med målet att bidra till hållbar konsumtion och produktion. En produkts livscykel inkluderar utvinning av råvaror som används för att tillverka varan, produktion och tillverkning, förpackning, distribution, användning och bortskaffande. Miljöeffekter uppstår under en produkts livscykel som dagens inköpspriser helt enkelt inte återspeglar.

Syftet med denna avhandling är dels att överväga utrymmet, genomförandet och värdet av miljökrav vid offentlig upphandling, dels att utvärdera i vilken utsträckning miljölagstiftning och GPP kan påverka rättsliga normer och policyer som främjar harmonisering av den inre marknaden och av fri konkurrens i USA och EU. Sammanfattningsvis är avhandlingens mål att bestämma storleken och omfattningen av utrymmet för GPP i USA och EU.”

Under den efterföljande korta frågestunden kom ett par frågor upp, väckta av Andrea Sundstrand. Den första handlade om den rapport som skrevs av Sofia Lundberg vid Umeå universitet på uppdrag av Konkurrensverket och som landade i slutsatsen att miljökrav i offentlig upphandling kan vara kontraproduktiva, vilket formulerades ” ”rapportens poäng är att på ett vetenskapligt och objektivt sätt ifrågasätta miljöanpassad upphandling och inte ta den för given i alla situationer”.

Den andra handlar om en specifik och mycket stor olikhet mellan upphandlingslagstiftning i USA och i EU. Den handlar om möjligheten att få diskriminera leverantörsgrupper, eller lite snyggare uttryckt, att få gynna vissa grupper av leverantörer. Rent praktiskt innebär det att det kan finnas skäl att exempelvis gynna näringslivet i ett område med stor arbetslöshet eller låga löner, eller att gynna vissa grupper, exempelvis svarta medborgare, kvinnor som driver företag, krigsveteraner eller andra grupper som man anser behöver särskilt stöd. Den likabehandling som vi lagstiftat om i Europa menar man i USA ger ett mindre dynamiskt näringsliv. Tyvärr var tiden på mötet för knapp för att utveckla diskussionen ordentligt, vilket är synd då frågorna är pricipiellt intressanta och diskuteras allt för sällan.

Här följer i stället ett citat från en artikel på SOI´s hemsida 2013 som handlade om just amerikansk upphandlingslagstiftning.
” För att stödja småföretag etablerades under 1950-talet myndigheten Small Business Administration (SBA), som fick till uppgift att på allehanda sätt stödja småföretag i USA. Delvis parallellt med utvecklingen av SBA har det vuxit fram regler som styr delar av den offentliga upphandlingen till småföretag. Motivet för att göra det går att sammanfatta i fyra punkter.

• En stor småföretagssektor breddar basen av potentiella leverantörer. Upphandlande myndighet kan på det sättet få större urval och vara mindre beroende av ett fåtal företag vilket förhoppningsvis på lång sikt ger lägre priser.
• Eftersom småföretag står för en stor del av de tekniska genombrotten är en satsning på upphandling från småföretag ett sätt att främja teknikutveckling.
• På lokal nivå finns det incitament att använda lokala småföretag, dvs som är registrerade i staden, eftersom den skatt som de genererar kommer staden till godo. Det finns heller inga regler som förhindrar diskriminering av ickelokala företag.
• Utöver den ekonomiska betydelsen småföretag har, finns det en övertygelse om att entreprenörskap och småföretag är en viktig beståndsdel av identiteten i USA. Att bli egenföretagare är en möjlighet att socialt och ekonomiskt klättra på samhällstegen och därför betraktas entreprenörskap som en viktig beståndsdel i den amerikanska drömmen. Främjandet av småföretag i upphandling ska också ses som ett sätt att värna småföretagen.  

På federal nivå är det SBA som har ansvaret för att se över att myndigheter uppfyller reglerna kring upphandling. På de lägre administrativa nivåerna finns det ingen enhetlig organisation för att övervaka att upphandlingsreglerna följs, i stället är det upp till varje delstat, county och stad att fullfölja sina åtaganden. De federala myndigheterna har följande mål:

• Minst 23 procent av alla prime contracts ska gå till småföretag.
• Minst 5 procent av alla prime contracts och underleverantörsavtal ska gå till små missgynnade företag (small disadvantaged businesses).
• Minst 5 procent av prime contracts och underleverantörsavtal ska gå till småföretag ägda av kvinnor.
• Minst 3 procent av alla federala kontrakt ska gå till småföretag i s.k. HUB-zones, dvs. ekonomiskt missgynnade områden.
• Minst 3 procent av prime contracts och underleverantörsavtal ska gå till service disabled veterans owned small businesses, dvs. småföretag ägda av individer som har en permanent skada erhållen under militärtjänst (krigsinvalider).

Vid upphandlingar på summor mellan 2 500 och 100 000 dollar ska federala kontrakt reserveras för småföretag, s.k. set-aside, om det finns anledning att tro att minst två kvalificerade småföretag kommer att ge offert på upphandlingen.