Katarina Luhr – Stockholms stad och hållbarhetsmålen

Vilka ställer miljökrav? Stockholm är den kommun som år 2021 ställde miljömässiga hållbarhetskrav i flest annonserade upphandlingar. Där ställde kommunen miljökrav i 205 upphandlingar, vilket motsvarar 56 procent av alla Stockholms upphandlingar. Så skrev Upphandlingsmyndigheten nyligen i sitt nyhetsbrev. Katarina Luhr är miljö- och klimatborgarråd i Stockholm, där hon representerar Miljöpartiet. Hon deltog också i det viktiga seminarium på LOS – Lösningar för Offentlig Sektor där hållbarhetskrav i upphandling diskuterades och där även Gunnar Hagman, VD på Skanska Sverige och Inger Ek, GD på Upphandlingsmyndigheten deltog.

Vi fick en liten pratstund med Katarina Luhr efter konferensen, på Stockholms stadshus. Hon har en rätt så ovanlig yrkesbakgrund, som hon sammanfattar så här på Miljöpartiets hemsida.

”Jag är född i Halland, uppvuxen i Blekinge, blev apotekare i Uppsala och har sedan forskat i Stockholm vid Karolinska institutet där jag blev doktor i neurovetenskap. Jag har även arbetat vid Giftinformationscentralen med information och rådgivning om bland annat skadliga kemikalier, bekämpningsmedel och läkemedel. Jag gillar god mat, att åka skridskor och paddla kajak och att spela brädspel. När jag var yngre tävlade jag i kampsport.

Vid 32 års ålder hade jag klimatångest och blev medlem i Miljöpartiet då miljöfrågorna alltid varit viktigast för mig. Fem år senare blev jag fritidspolitiker efter valet 2010. 2014 blev jag Stockholms miljöborgarråd och efter valet 2018 är jag nu stadens miljö- och klimatborgarråd.”

– Hur förankrar man hållbarhetsambitioner i en jätteorganisation som Stockholms stad?
– Med mellan fyrtio- och femtiotusen medarbetare är det inte så enkelt, även om det finns tydliga styrdokument och policys. Men här har upphandlingsfunktionen verkligen en nyckelroll, tillsammans med de expertfunktioner av olika slag, som vi har tillgång till. Vi har ju höga ambitioner och skall vara en helt fossilbränslefri kommunorganisation redan 2030. Det gäller både i våra verksamheter men också för våra leverantörer och även deras underleverantörer.

– På LOS pratades en del om trappstegsmodeller i upphandling, för att ge leverantörer möjlighet att utvecklas succesivt.
– Jag tycker att det är ett mycket bra sätt att arbeta. Det kan även handla om incitament till leverantörerna. Men jag vill också lyfta den tidiga dialogen, att leverantörerna på ett tidigt stadium får möjlighet att förstå vad vi är ute efter och vilka effekter vi vill uppnå. Jag använder gärna uttrycket ”Rundabordssamtalens kraft”, för att visa vikten av att samtala.

– Vi köper entreprenader, varor och tjänster för cirka 40 miljarder kronor om året och när man är stor måste man precis som Bamse vara snäll. Men våra mål är väldigt tydliga, de siktar mot minskade klimatutsläpp, ren luft, rent vatten, giftfri miljö, minskat buller, minskade avfallsmängder och stärkt biologisk mångfald, både i staden och utanför stadens gränser. Dessa mål ska tas hänsyn till vid upphandling.

– Stadens klimathandlingsplan, kemikalieplan och handlingsplan för biologisk mångfald har alla punkter om hur man ska tänka vid upphandling. Det övergripande klimatmålet är en fossilfri och klimatpositiv stad senast 2040 med en fossilfri kommunal organisation senast 2030. Alla upphandlingar behöver därför ta sikte på att fasa ut fossila redskap, fordon och annan fossil infrastruktur. Upphandlade leveranser har legat i fokus de senaste åren.

Vi tackar Katarina för samtalet och avslutar artikeln med några länkar till sidor som ger väldigt tydliga bilder av hur Stockholms stad arbetar med miljö- och hållbarhetsfrågorna.

Utsläppssiffror och mål beskrivs mycket tydligt och detaljerat här.

Info om stadens arbete med att ställa om fordonsflottan till att bli mer klimatsmart finns här.

Och här kan man även hitta exempel på hur staden jobbar med att upphandla och mäta att de livsmedel som serveras inom staden får minskande klimatpåverkan.

Exempel på upphandlingsdirektiv finns på sidan 68 och framåt i kemikalieplanen:

Och på sid 26 i handlingsplanen för biologisk mångfald.