En alternativ strategi för att förbättra återvinning av resurser från avloppsvatten
Då jag för drygt 20 år sedan satt i bilen, på väg till sommarstugan, råkade jag höra Ingvar Kamprad på radion, kanske var han Sommarpratare. – När vi tittar på framtiden så är det inte maten som är det största problemet för jordens befolkning utan det är vattnet. Jag häpnade, det hade jag inte tänkt på. Och funderade över om jag skulle få veta om han hade rätt. I dag är vatten på väg att bli en bristvara, till och med i Sverige.
I skrivande stund pågår Vatten 2023 – Mötesplatsen för vattnets framtida kretslopp, på Svenska Mässan i Göteborg. – Vi har ett VA-nät i Sverige som börjar bli ålderstiget. I och med det och det ständigt föränderliga klimatet med höjda vattennivåer, översvämningar och liknande krävs stora insatser. Infrastrukturen kring vatten och avlopp ska funka, det får inte läcka och det får inte heller komma in farliga ämnen i dricksvattnet. Det betyder att både ingående vatten och avlopp behöver underhållas, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR till Ny Teknik. Skulden i många kommuner är enligt Annika till stor del ett resultat av bristande ekonomi. Hon berättar att upp till 40 % av landets kommuner säger att de drar ner på sitt underhåll som en följd av det.
Samtidigt är Helsingborg en av fyra städer i Europa som undersöker altarnativ teknik gällande både VA-system och hur man tar tillvara de resurser som avloppsvattnet innehåller.
Nya lösningar på gång
Sweden Water Research forskar om vatten och utvecklar nya effektiva lösningar för att möta vattentjänstbranschens framtida utmaningar. Man är NSVA, Sydvatten och VA SYDs gemensamma forsknings-, utvecklings- och innovationsbolag. Tillsammans med våra ägare möter vi framtida utmaningar med fokus på vattenkvalitet, digital transformation och cirkulär ekonomi. Så här beskriver man projektet Run4Life.
Run4Life – Recovery & utilisation of nutrients 4 low impact fertiliser
Världens livsmedelsförsörjning är helt beroende av användning av gödselmedel. De nuvarande metoderna för produktion av gödselmedel är dock inte hållbara. Hushållsavloppsvatten innehåller viktiga resurser: särskilt vatten, energi och näringsämnen. I de nuvarande centraliserade avloppshanteringssystemen återvinns dessa resurser knappast.
Run4Life visar en alternativ strategi för att förbättra återvinning av resurser från avloppsvatten, med hjälp av ett decentraliserat system där svartvatten (toalettavloppsvatten), gråvatten (bad-, disk- och tvättvatten) och organiskt köksavfall samlas upp separat. Varje separat flöde får sedan den behandling som behövs för effektiv resursåtervinning, till exempel som gödselprodukter.
Olika innovativa teknologier kombineras för att nå målet om effektiv näringsåtervinning i Run4Life -konceptet. Dessa tillämpas och optimeras på fyra platser i Europa där. Demonstrationsplatserna finns i Gent (Belgien), Helsingborg (Sverige), Sneek (Nederländerna) och Vigo (Spanien). Var och en av platserna har olika tekniker och teknikkombinationer för återvinning av flera olika resurser.
I samarbete med gödselproducenter utvärderas den praktiska jordbruksanvändningen av de framtagna gödselprodukterna.
Oceanhamnen, Helsingborg
Demosajten vid Oceanhamnen i Helsingborg rymmer ett innovativt system för avfallshantering och avloppsvatten för cirka 320 lägenheter och flera kontorsbyggnader, som uppgår till cirka 1800 person-ekvivalenter som nu flyttar in. Svartvatten, organiskt köksavfall och gråvatten samlas in separat och behandlas, med sikte på för maximal resursåtervinning. Oceanhamnens lokala behandlingssystem är beläget vid det befintliga avloppsreningsverk i Helsingborg (Öresundsverket) på RecoLab.
”Tre rör ut”: optimal behandling och återvinning för tre flöden
De nya bostäderna och kontorsbyggnaderna i stadsdelen Oceanhamnen är utrustade med ett vakuumsystem för svartvattnet. Vakuumtoaletter använder endast cirka 1 liter vatten per spolning, vilket resulterar i en betydande minskning av vattenanvändningen jämfört med vanliga vattenspolande toaletter och ett mycket koncentrerat svartvattenflöde. Kvarnar för organiskt avfall installeras i köken, anslutna till ett separat lågtrycksavloppsrör. Gråvatten samlas i ett tredje rör.
Köksavfallet och det koncentrerade svartvatten transporteras till reningsverket där flödena behandlas i separata UASB-reaktorer för anaerob nedbrytning. Den producerade biogasen kommer att bearbetas i stadens naturgasnät, för lokalt bruk som bränsle för kollektivtrafik eller gatubelysning. Slam från båda rötarna avvattnas och används som separata organiska gödselmedelsfraktioner. Det kvarstående avloppsvattnet kombineras i ett flöde, som används för att återvinna struvit (ett fosfatgödselmedel) och ammoniumsulfat (ett kvävegödselmedel). Det kvarvarande avloppet blandas med gråvattnet (ingår inte i Run4Life -projektet). Först skickas avloppet från denna tredje behandlingsavdelning till Öresundsverket, men möjligheter att använda det som en vattenkälla undersöks för närvarande.
Run4Life -projektet får finansiering från EU Horizon 2020 Research and Innovation, GA 730285.
Ett litet exempel ur den skånska verkligheten
SLU och NSVA (RecoLab) är inblandade i åtskilliga praktiska forsknings- och utvecklingsprojekt. Här följer ett exempel, ett projekt tillsammans med Grobruket. Sammanfattningen är skriven av Niklas Hjelm.
Rötat matavfall som näringskälla vid tomatodling
Grobruket har tillsammans med SLU och NSVA (RecoLab) i ett projekt finansierat av Partnerskap Alnarp och Region Skåne utvärderat möjligheten att nyttja matavfallseffluent från RecoLabs biogaskammare som ett gödselmedel.
Hållbara alternativ till mineralgödsel för tomatodling
I stort sett all kommersiell tomatodling i Sverige gödslas med mineralgödselmedel. Den stora fördelen med denna praxis är möjligheten att styra näringstillförseln med en stor exakthet. Nackdelen är att mineralerna bryts från gruvor eller utvinns genom energikrävande metoder som nyttjar fossil energi. Utvinningen av dessa mineraler är förknippat med en rad problem såsom förstörelse av natur och utnyttjande av arbetskraft. Att hitta alternativ till mineralgödseln är därför en viktig fråga.
RecoLab i Helsingborg är en utvecklingsanläggning som drivs av Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA). Här rötas matavfall från ett närliggande bostadsområde för att utvinna biogas. Matavfallet mals ner i en avfallskvarn för att därefter med vatten spolas till RecoLab. Efter rötningen till biogas av matavfallet återstår en näringsrik effluent (biogödsel), som 2022 användes som flytande gödning i ett tomatförsök i Alnarp.
Resultatet visar att vi inte kan se någon signifikant skillnad på tomater som gödslats med biogödsel och de som gödslats med konstgödsel.
Hela rapporten kan laddas ner här.
Mer om Grobruket hittar du här.